Efter koranbränningar och desinformationskampanjer, som ger en bild av Sverige som ett antimuslimskt land, är ett godkännande av den svenska Natoansökan redan impopulärt i Turkiet.

Senaste beskedet var att det turkiska utrikesutskottet skjuter upp beslutet om Sveriges ansökan, oklart varför. Det sänker alla förhoppningar om att få frågan avgjord till Natos utrikesministermöte nästa vecka.

"Extremt" av Åkesson

I ett läge där den svenska Natoansökan står och väger på kanten är Jimmie Åkessons moskéuttalande ytterligare en belastning och en tung sådan, enligt Michael Sahlin, Turkietexpert och före detta ambassadör.

– I den här miljön är det extremt olyckligt att en partiledare för ett av Sveriges stora partier står och pratar om att riva moskéer. Det kommer som ytterligare en negativ sak i ett känsligt läge, säger han och fortsätter:

– Sedan vet Turkiet att SD sagt problematiska saker förr. Men att prata om att riva moskéer det är extremt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) gick kvickt ut och tog avstånd från Åkessons uttalande. "I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler", skrev han till TT.

– Att Kristersson gick ut och tog avstånd var ett nödvändigt minimum. Det är självklart att han måste göra det, även om det blir besvärligt för regeringen och samarbetet med SD. Men det är inte säkert att det hjälper – skadan är redan skedd, säger Sahlin.

"Chicken race"

Den svenska Natoansökan står och stampar. Det är samtidigt oklart var den för Turkiet så känsliga frågan egentligen sitter fast. Sahlin liknar situationen vid ett "chicken race" där frågan är vem som blinkar först.

– Är det i Sverige, i den amerikanska kongressen eller det turkiska parlamentet? Sedan har Gazakrisen tillkommit under hösten och (Turkiets president) Erdogan har sagt saker som inte uppskattas i USA, säger Sahlin.

– Det är ett totalt oklart och väldigt känsligt läge just nu med risk att det kan dröja länge, men med möjligheten att det plötsligt händer något.

Förutom Turkiet har inte heller Ungern ännu ratificerat Sveriges Natoansökan.