Regeringen har på måndagen fattat beslut om att lämna in en Natoansökan.
Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, tror inte att Sverige kommer se nya slags hot från Ryssland – däremot fler i antal.
– Från Rysslands sida finns det alltid ett intresse för överraskningsmoment. Man talar inte om i förväg vad man ska göra, utan man väljer att hålla mottagaren i osäkerhet.
Det senaste ryska uttalandet kom från Vladimir Putin själv. Att Finland och Sverige skulle ansöka om att bli medlemmar i Nato utgör inget omedelbar hot mot Ryssland, säger han på måndagen.
Samtidigt tillägger han att Ryssland kommer att svara på en utvidgning av militär infrastruktur i områden som går med i försvarsalliansen, utan att specificera exakt vilket svar det blir.
Går inte att lita på ryska uttalanden
I söndags uttalade sig också Kremls talesperson Dmitrij Peskov om Sveriges och Finlands ambitioner att gå med i Nato. Ländernas eventuella inträde i Nato ses inte som ett existentiellt hot mot Ryssland, sade han enligt den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån Ria.
– Det kan man tolka som att det inte är aktuellt för Ryssland att använda kärnvapen i en händelse av en konflikt, säger Hedenskog, eftersom rysk kärnvapendoktrin tillåter Ryssland att använda kärnvapen i en konventionell konflikt om landets existens sår på spel.
Han framhåller dock att man bör ta i beaktande att man inte alltid kan lita på uttalanden från Ryssland.
– Några dagar innan Ryssland annekterade Krim sade Putin att man inte skulle göra det. Nu i februari sade man att man inte skulle anfalla Ukraina. Ändå gjorde man det.
"Militärtekniska åtgärder"?
Efter att Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin förra veckan meddelat sina positiva ställningstaganden för Nato, svarade Kreml direkt med att ett medlemskap kommer leda till "militärtekniska" och andra åtgärder från Rysslands sida.
Exakt vad det innebär vet ingen. Det är en del av överraskningsmomentet, säger Hedenskog. Utrikesminister Sergej Lavrov och den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev har redan tidigare yttrat liknande hot mot både Sverige och Finland.
Enligt Hedenskog kan det handla om att Ryssland flyttar soldater till den finska gränsen, eller att man intensifierar kränkningar av svenskt luftrum, även med kärnvapenbestyckade flygplan, eller svenskt territorialvatten.
– Man kan också tänka sig att Ryssland flyttar fram kärnvapen närmare finska gränsen. Det är en politisk markering men inget nytt i sak eftersom ryska kärnvapen redan finns i Kaliningrad-regionen.
Hoten har funnits i flera år
Dagens regeringsbeslut kommer inte att förändra hotbilden för Sverige, säger Hedenskog. Beslutet är redan kommunicerat till Ryssland.
– Jag tror inte hoten kommer att förändras. Däremot tror jag att det kommer bli mer av det vi redan har sett – cyberattacker, påverkansoperationer och desinformationskampanjer och andra hybridhot. Hot som har funnits där i flera år.