– Överenskommelsen med Kakabaveh gör det nog svårare för regeringen att hitta en smidig diplomatisk kompromiss med Ankara, säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
För att säkra den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabavehs röst behövde regeringen föra nya samtal och bekräfta den överenskommelse som man slöt med henne i november i fjol. Då var hennes röst avgörande för att Magdalena Andersson (S) skulle bli statsminister, nu räddade den justitieminister Morgan Johansson (S).
Konfliktfråga
Samtalen ledde inte fram till några nya punkter i avtalet. Men de riktade strålkastarna mot kurdfrågan, en av de allra knivigaste när Turkiet hotar med veto mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.
Regeringspartiet Socialdemokraterna behövde offentligt bekräfta vad de lovade i november. Avtalet inleds med att S lovar att fördjupa sitt samarbete med det kurdiska partiet PYD, som Turkiet ser som terrorstämplade PKK:s syriska gren.
– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin.
TT: Är det möjligt att både hålla fast vid avtalet med Kakabaveh och göra Turkiet nöjt?
– Det är onekligen svårt. Det försvårar möjligheten att hitta en kompromisslösning, säger Levin.
– Det finns en tydlig risk att den avvärjda regeringskrisen och det förnyade avtalet nu blir ännu mer uppmärksammat i Turkiet och därmed bidrar till att höja det politiska tonläget mot Sverige där.
Öppen diplomatisk strid
Levin frågar sig om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ens vill ha en kompromisslösning av inrikespolitiska skäl. Nästa år är det val i Turkiet, om det inte blir nyval innan dess.
– Han är nog ganska nöjd med den här öppna diplomatiska striden. PKK är en populär fråga och hans linje har brett politiskt stöd i Turkiet, säger Levin.
Den svenska regeringen försöker ha diskreta, diplomatiska samtal utan insyn, men både Kakabaveh och turkiska politiker har framfört sina motstridiga krav offentligt.
– Allt sker väldigt offentligt, vilket tyder på att det är väldigt mycket politik inblandat från den turkiska sidan. Det gör det svårare att hitta en lösning, det blir svåra offentliga låsningar, säger Levin.
Sverige, Finland, och många Nato-länder har haft förhoppningar om att situationen ska vara löst till Natos toppmöte hålls i Madrid den 29–30 juni.
– Det är inte omöjligt, men det har inte blivit lättare, säger Levin.
TT har sökt Turkiets ambassadör i Stockholm, Hakki Emre Yunt, men han avböjer att kommentera.