Expert: Försvårar Natolösning med Turkiet

Regeringen klarade misstroendeomröstningen. Men turerna kring avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh kan ha låst läget i Natoförhandlingarna med Turkiet ytterligare.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild

Foto: AP/TT

Nato2022-06-07 14:04

– Överenskommelsen med Kakabaveh gör det nog svårare för regeringen att hitta en smidig diplomatisk kompromiss med Ankara, säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

För att säkra den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabavehs röst behövde regeringen föra nya samtal och bekräfta den överenskommelse som man slöt med henne i november i fjol. Då var hennes röst avgörande för att Magdalena Andersson (S) skulle bli statsminister, nu räddade den justitieminister Morgan Johansson (S).

Konfliktfråga

Samtalen ledde inte fram till några nya punkter i avtalet. Men de riktade strålkastarna mot kurdfrågan, en av de allra knivigaste när Turkiet hotar med veto mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Regeringspartiet Socialdemokraterna behövde offentligt bekräfta vad de lovade i november. Avtalet inleds med att S lovar att fördjupa sitt samarbete med det kurdiska partiet PYD, som Turkiet ser som terrorstämplade PKK:s syriska gren.

– Den här överenskommelsen nämner det politiska partiet PYD vid namn och säger att det är en legitim samarbetspartner. Det ses inte med blida ögon i Turkiet, säger Levin.

TT: Är det möjligt att både hålla fast vid avtalet med Kakabaveh och göra Turkiet nöjt?

– Det är onekligen svårt. Det försvårar möjligheten att hitta en kompromisslösning, säger Levin.

– Det finns en tydlig risk att den avvärjda regeringskrisen och det förnyade avtalet nu blir ännu mer uppmärksammat i Turkiet och därmed bidrar till att höja det politiska tonläget mot Sverige där.

Öppen diplomatisk strid

Levin frågar sig om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ens vill ha en kompromisslösning av inrikespolitiska skäl. Nästa år är det val i Turkiet, om det inte blir nyval innan dess.

– Han är nog ganska nöjd med den här öppna diplomatiska striden. PKK är en populär fråga och hans linje har brett politiskt stöd i Turkiet, säger Levin.

Den svenska regeringen försöker ha diskreta, diplomatiska samtal utan insyn, men både Kakabaveh och turkiska politiker har framfört sina motstridiga krav offentligt.

– Allt sker väldigt offentligt, vilket tyder på att det är väldigt mycket politik inblandat från den turkiska sidan. Det gör det svårare att hitta en lösning, det blir svåra offentliga låsningar, säger Levin.

Sverige, Finland, och många Nato-länder har haft förhoppningar om att situationen ska vara löst till Natos toppmöte hålls i Madrid den 29–30 juni.

– Det är inte omöjligt, men det har inte blivit lättare, säger Levin.

TT har sökt Turkiets ambassadör i Stockholm, Hakki Emre Yunt, men han avböjer att kommentera.

Fakta: Det här står i avtalet mellan S och Kakabaveh

Socialdemokraterna avser att fördjupa samarbetet med PYD. Amineh Kakabaveh kommer att delta i den grupp som arbetar med detta.

Stödjer Självstyret i nordöstra Syriens arbete för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Det politiska partiet PYD har en bärande roll i Självstyret och utgör en legitim samtalspartner.

IS grymhet och brist på respekt för mänskliga rättigheter är vidrig och oacceptabel.

YPG/YPJ har en central roll i kampen mot IS, bland annat har gruppen tagit ett stort ansvar för att förvara IS-terroristerna.

Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa statsaktörer som terrorister är oacceptabelt.

Kräver att ledaren för det prokurdiska partiet HDP i Turkiet, Selhattin Demirtas, ska friges.

Överenskommelsen är undertecknad av S partisekreterare Tobias Baudin och Amineh Kakabaveh den 24 november 2021.


Fakta: PKK, PYD och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

YPG är den väpnade grenen av PYD, som är det största politiska partiet bland syriska kurder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!