Turkiska parlamentets utrikesutskott skulle rösta om Sveriges Natoansökan under sitt sammanträde på torsdagen, men efter en lång och livlig debatt begärde två ledamöter från regeringspartierna att beslutet skulle skjutas upp till ett senare tillfälle eftersom ärendet inte var moget för beslut.
– Det är helt klart ett negativt besked för regeringen och de som vill att Sverige går med i Nato, säger Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
"Genuint impopulärt"
Han säger att dagens besked går på tvärs med tidigare indikationer på att Turkiet kan vara på väg att godkänna Sveriges ansökan, samtidigt som det är i linje med hur Turkiet har agerat sedan maj 2022 när president Recep Tayyip Erdogan förklarade att han inte såg positivt på Sveriges ansökan.
– Risken finns att Erdogans beslut att lägga frågan hos parlamentet är ett sätt för honom att förhala processen och kunna hävda att han uppfyller de åtaganden som han gjorde på Natotoppmötet i Vilnius i somras. Men jag tycker snarare att det verkar som att det är ett genuint impopulärt beslut att godkänna Sverige, säger Levin.
Fler stridsflygplan?
Erdogan har tidigare villkorat Sveriges eventuella Natomedlemskap med att Turkiet får köpa F-16-stridsflygplan från USA. Beskedet att omröstningen skjuts upp kan handla om att Turkiet försöker baka in ytterligare vapenaffärer, till exempel köp av stridsflygplanet Eurofighter Typhoon som tillverkas inom ett europeiskt samarbete.
– Vi har sett att F-16-affären har spelat roll i Natofrågan. Jag är långt ifrån säker på att så är fallet, men vill det sig illa kanske Turkiet även vill använda sig av den svenska ansökan för att sätta press på europeiska stater för att få köpa Eurofighter, säger Levin.
Vem tar första steget?
Sveriges tidigare Turkietambassadör Michael Sahlin säger att beskedet är svårtolkat, men att det skulle kunna handla om att Turkiet vill ha mer av övriga Natoländer för att godkänna Sverige.
– Det har pratats om att det har funnits ett tänkt paket, där USA skulle vara inställt på att föreslå att Erdogan bjuds in till Vita huset, samt att Turkiet får köpa F-16 kopplat till ett beslut om att sälja F-35 till Grekland. Frågan har varit hur stort paketet är, och vem som ska ta första steget, säger Sahlin.
Beslutet att skjuta upp omröstningen innebär att det blir svårt för Sverige att hinna gå med i Nato före försvarsalliansens utrikesministermöte den 28–29 november i Bryssel, enligt Sahlin.
– Det börjar bli ont om tid för möjligheten att det går i mål inför utrikesministermötet, som var (Natos generalsekreterare) Jens Stoltenbergs och (Sveriges statsminister) Ulf Kristerssons förhoppning.
