Den ungerska regeringen kräver att Sverige förklarar den kritik som svenska politiker de senaste åren riktat mot Ungerns demokratiutveckling. Det är ett krav för att den svenska Natoansökan ska godkännas i Ungerns parlament, enligt ministern Gergely Gulyás, som företräder premiärminister Viktor Orbáns kansli.
– Det är inget nytt, utan samma sak som man sagt tidigare. Den enda förklaringen är att Ungern måste skapa en anledning till att man har fördröjt det hela. Det är ett barnsligt utbrott, säger Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare och lektor i Europastudier vid Lunds universitet.
Eftersom det varken är diplomatiskt eller elegant att fördröja Sveriges Natoratificering utan konkret anledning måste Ungern helt enkelt uppfinna en, anser hon.
Goda relationer med Turkiet
I grund och botten handlar det enligt Anamaria Dutceac Segesten för Ungern om att bejaka de goda relationerna med Turkiet – som är det enda andra landet som ännu inte sagt ja till Sverige i Nato.
– Turkiet befinner sig lite mellan stolarna, med en komplicerad relation med USA och en komplicerad relation med EU. Deras bästa vän i de här två allianserna är samma land – det vill säga Ungern, säger hon.
– De har tio år av djupa strategiska partnerskap där Turkiet är den seniora partnern och Ungern den juniora.
TT: Är kritiken mot Sverige inte uppriktig?
– Kritiken är förstås uppriktig. Men exakt samma kritik skulle kunna riktas mot vilket annat land som helst inom EU. Sveriges position är inte unik.
"Inte verka grundlösa"
Anamaria Dutceac Segesten tror att ett ungerskt ja ändå kommer relativt snart. Landet har signalerat att man vill hinna före Turkiet.
– Men för att inte verka grundlösa i sin fördröjning måste också Ungern kräva någonting. Turkiet har krävt jättemycket, men konkreta saker. Nu vill Ungern ha något från Sverige offentligt.
Vad den svenska regeringen nu skulle kunna göra för att blidka Ungern är svårt att säga, enligt Dutceac Segesten.
– Det är osannolikt att Sverige skulle ändra position och börja tala varmt om det demokratiska Ungern. Det skulle inte vara trovärdigt, utan snarare kunna uppfattas ironiskt.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig formulering om statsvetarens bedömning.