Expert: Retoriken mot Turkiet bör tonas ned

Turkiet ställer krav för att acceptera ett svenskt Natomedlemskap. Sverige säger blankt nej. –Retoriken måste bli mer försonlig, utan att Sverige ger upp sina intressen när det gäller mänskliga rättigheter. Man måste ge Turkiet ett ganska "köttigt ben", säger Turkietkännaren Jenny White.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu och Sveriges utrikesminister Ann Linde i en coronahälsning hösten 2020. Arkivbild.

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu och Sveriges utrikesminister Ann Linde i en coronahälsning hösten 2020. Arkivbild.

Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Nato2022-05-24 11:52

Sveriges svar på Turkiets krav har varit tydliga och inte gett stort utrymme för förhandlingar, även om diplomatiska ansträngningar görs för att lirka upp låsningen mellan länderna. Och för att Turkiet ska gå med på att släppa in Sverige i Nato krävs antagligen någon typ av eftergifter, eftersom landet inte har något att förlora på att stoppa Sveriges inträde, säger Jenny White, professor emerita vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

– Jag tror rent praktiskt att Sverige borde tona ned sin retorik. Till exempel genom att säga till Turkiet att om det finns bevis mot dem som ni vill ha utlämnade, ge bevisen till oss så kommer vi att låta rättsväsendet hantera det.

Fokus på Sverige

Turkiet kräver att Sverige ska utlämna personer från terrorstämplade PKK och sluta ge "politiskt stöd till terrorism". Turkiet likställer, till skillnad från Sverige och andra Natoländer, PKK med det kurdiska partiet PYD inom vilket YPG är en väpnad gren och verkar inom det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien.

Sverige och Finland lämnade in sina Natoansökningar tillsammans, men det är framför allt Sverige som kraven riktas till. Antagligen för att det inte finns särskilt många kurder i Finland.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan stöttar Sverige terrororganisationer, bland annat med pengar och vapen. Därför behöver Sverige fokusera på att PKK faktiskt är terrorstämplat av både USA och EU – och alltså även Sverige, anser Jenny White.

– Och kanske skapa en kommission som kan utreda om olagliga insamlingar görs till terrororganisationer. Oavsett om den hittar något så kan det faktum att regeringen har skapat en organisation för att undersöka detta betyda något.

God fot med Ryssland

Den turkiska linjen stämmer inte överens med de andra Natoländernas linje när det gäller huruvida Ryssland ska ses som ett hot. Erdogan brukar beskrivas som på god fot med Ryssland och vill antagligen fortsätta ha det så.

– De försöker hålla för många bollar i luften samtidigt men det är inte möjligt att hålla alla nöjda, säger Jenny White.

Många bedömare ser en koppling mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogans inställning till Sveriges Natoansökan och det faktum att det är val i landet nästa år. I turkiska statskontrollerade medier publiceras uppgifter om att Sverige är ett land som stöttar PKK och att organisationen i Sverige bland annat tillåts att samla in pengar till sin verksamhet.

– PKK är en berättigad oro för Turkiet och det är inte svårt att övertyga befolkningen om att Sverige sätter Turkiet i fara genom att stötta PKK. Turkiet gör knappt skillnad på PKK-medlemmar och människor som stöttar mänskliga rättigheter. För dem är de alla terrorister.

Fakta: PKK och YPG

Den kurdiska gerillaorganisationen PKK är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – och således också Sverige.

YPG gick i täten som västvärldens allierade i krigsinsatsen mot terrorrörelsen IS i Syrien.

Turkiet har haft stora problem med att den USA-ledda koalitionen av västländer ställde sig bakom kurdisk-ledda Syriens demokratiska styrkor (SDF) i kriget i Syrien, där utpekade YPG (Folkets försvarsenheter) är den klart största falangen. SDF återerövrade bland annat IS-fästet Raqqa.

YPG är en väpnad gren av det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), som är det största politiska partiet bland syriska kurder. De två grenarna har, som många kurdiska organisationer, kopplingar till PKK.

Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

Turkiet ställde sig bakom andra rebellgrupper i Syrien. 2018 gick man på offensiv mot SDF i norra Syrien. I praktiken innebar det att Nato-kollegorna Turkiet och USA hamnade på varsin sida. Amerikanska militärer blev vid åtminstone ett tillfälle beskjutna av turkiskt artilleri som riktades mot deras allierade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!