I Sverige får regeringen kritik av Vänsterpartiet och Miljöpartiet för avtalet med Turkiet. Partilösa riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh hotar med att väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde (S).
I Finland är tonläget ett annat:
– I går rådde det egentligen feststämning i Finland. Det finns ett så starkt politiskt stöd. Majoriteten vill att processen ska gå i hamn, säger Matti Pesu, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
Han tror att avsaknaden av kritik beror på att avtalet inte har någon betydande effekt på Finlands politik och att allt sker i enlighet med rättsstatsprincipen.
– Det finns inte riktigt någon orsak till kritik. Saken är kanske inte lika politiskt känslig som den är i Sverige.
Främst nöjda
Anu Leinonen, ombud vid Finlands Mellanösterninstitut, är inne på samma linje. Finländarna är i huvudsak lättade och nöjda med avtalet.
– Men det har nog också väckts en förundran och man funderar på att “vad är det nu egentligen vi har förbundit oss till? Hur ska man tolka de här punkterna?", säger hon.
Leinonen syftar på att bägge parter anser sig ha gått ur förhandlingarna som relativa vinnare. Hon pekar på det motsägelsefulla i att Turkiet anser sig ha fått igenom sin vilja samtidigt som Finlands president Sauli Niinistö har sagt att man inte behöver ändra några lagar.
När ärendet ska ratificeras i det turkiska parlamentet skulle Turkiet kunna kräva att Finland och Sverige håller fast vid överenskommelsen enligt Turkiets tolkning, enligt Leinonen.
– Men det kanske inte blir så. Det kan vara så att det inte finns någon politisk vilja i Turkiet att fortsätta det här tvisten.
Följer lagstiftningen
I avtalet står det bland annat att "Finland och Sverige ska hantera Turkiets väntande deportations- eller utvisningsönskemål av terrormisstänkta snabbt och grundligt".
I Finland är stödet för kurderna rätt dämpat och de politiska partierna har ingen synlig kontakt med dem, till skillnad från i Sverige, säger Pesu.
– Om utvisningsönskemålen inte följer finländsk lagstiftning kommer man inte lämna ut någon, säger han.
På onsdagen meddelade Turkiet att man kräver att 33 personer, som beskrivs som "terrormisstänkta" ska utelämnas från Finland och Sverige. Av dem ska tolv lämnas ut från Finland.
Turkiets utspel riktar sig troligen mot den inhemska publiken, tror Pesu.
Ingen stor vapenindustri
Precis som Sverige bekräftar Finland i avtalet att det inte finns något vapenexportförbud mellan dem. I nuläget finns inget formellt förbud, men i praktiken har Finland inte beviljat exportlov till Turkiet sedan 2019. Det är en gemensam EU-linje sedan Turkiet anföll kurdiska områden i Syrien.
Men Finlands vapenindustri är inte speciellt stor, vilket betyder att Turkiet inte heller har varit speciellt intresserad, menar Pesu.
Niinistö och försvarsminister Antti Kaikkonen har sagt att man i Finland även i fortsättningen behandlar vapenexportfrågor från fall till fall.