Kristersson efter bränning: Besinna er

Statsminister Ulf Kristersson (M) manar till besinning efter den senaste koranbränningen, som mött starka fördömanden från inte minst Turkiet. Han är mycket försiktig i sina kommentarer om vad det betyder för Turkiets vilja att slutligt godkänna Sverige i Nato.

Statsminister Ulf Kristersson (M) efter EU-toppmötet i Bryssel.

Statsminister Ulf Kristersson (M) efter EU-toppmötet i Bryssel.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

Nato2023-06-30 08:30

– Det svårt att säga vilka konsekvenser det får, säger Kristersson på en pressträff om EU:s klimatpaket, där han medverkar digitalt från EU-toppmötet i Bryssel.

Han säger att det är helt oacceptabelt att människor i protest mot koranbränningen i Stockholm i onsdags tar sig in på svenska ambassader utomlands. Det skedde vid Sveriges ambassad i Iraks huvudstad Bagdad på torsdagen.

– Jag tycker också att vi ska besinna oss i Sverige. Det är ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och det finns ingen anledning att förolämpa andra människor.

"Vi följer lag"

Men han tänker inte, säger han till svenska journalister i Bryssel, ha några synpunkter på om polisen beviljar fler tillstånd för att bränna koraner.

– Det är inte min roll att ha en uppfattning om detta, det finns ett regelverk för detta, det är polisen som fattar sådana beslut och de har lagar och regler och bedömningar som de gör. Alla de frågorna måste ställas till polisen, understryker statsministern.

Han konstaterar, säger han, att "i Sverige följer vi svensk lag".

– Men allt som är lagligt är inte lämpligt och jag kommer att ha fokus på svenska nationella säkerhetsintressen. Det är att hjälpa Sverige in i Nato så fort som möjligt och jag tycker att andra ska besinna sig och tänka på Sverige också.

Toppmöte väntar

Turkiet och EU-medlemmen Ungern är de enda av de 31 Nato-länderna som ännu inte har ratificerat Sveriges inträde i Nato. Regeringens förhoppning var att det skulle ske senast i samband med Natotoppmötet i Vilnius den 11–12 juli.

Det verkar dock högst oklart nu. Till det bidrar Turkiets starka reaktion på att svenska myndigheter tillät koranbränningen häromdagen.

Och så länge Turkiet inte säger ja kommer inte Ungern att göra det. Det är åtminstone den allmänna uppfattningen efter det att Ungerns parlament gång på gång flyttat fram tidpunkten för när omröstningen ska ske. Nu är bedömningen att det sker tidigast i höst.

Orbán på orden

Ulf Kristersson säger att han tog upp frågan om Ungerns ratificering med premiärminister Viktor Orbán på det pågående EU-toppmötet i Bryssel. Han fick samma besked som tidigare, ett distinkt sådant, enligt Kristersson.

– Han bekräftade mycket tydligt att det han sade till mig förra gången gäller.

– Jag tar honom på orden om att Ungern inte kommer att försena ratificeringen av Natomedlemskapet.

Men hur Ungern lägger upp sitt beslutsfattande, det kan han inte svara på, framhåller han.

Fakta: Sveriges väg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj i fjol. Turkiet sade inledningsvis nej, men nådde drygt en månad senare ändå en överenskommelse med Sverige och Finland om åtgärder för att komma fram till ett klartecken. Där ingår bland annat samarbete kring hot mot Turkiets nationella säkerhet, fördömande av terroristorganisationer och borttagande av vapenembargon.

Den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska. Redan samma dag bekräftades några av de första ratifikationerna av medlemskapen, som från bland andra Norge, Danmark och Island gjorts redan på förhand i juni.

För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

För Sverige del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!