På tisdagsmorgonen presenterade Nato nyheten att 23 Nato-medlemmar tillsammans startar en riskkapitalfond för att utveckla innovationer på teknikområdet. Totalt kommer de att investera en miljard euro (nästan tolv miljarder kronor) under de kommande 15 åren.
Medlemsländer som har förmåga och resurser att kunna bidra till fonden har ingått i samarbetet, och Sverige kommer att ingå när landet blivit medlem. Varje land bidrar ekonomiskt utefter storlek på land och ekonomi.
– För Sveriges del kommer vi att lägga ungefär 40 miljoner under de första åren och sen lite mindre än det, säger Pål Jonson.
Ur försvarsbudgeten
Pengarna kommer tas från försvarsbudgetens post om forskning och teknisk utveckling och kommer adderas till den miljard euro som nuvarande medlemmar investerar.
De investerade pengarna ska användas för att utveckla nya tekniker som kan användas i försvaret. Viktiga områden är exempelvis artificiell intelligens, rymdbaserad teknik och automation.
TT: Varför är det viktigt för Sverige att vara med i fonden?
– Det är för att det ligger helt i linje med det arbetet som bedrivs inom regeringen och satsningar på ny teknik. Det syftar också till att Sverige får utveckla en starkare förmåga och starkare konkurrenskraft kopplat till nya tekniker som har säker försvarspolitisk användning.
I dag finns ett stort intresse för Sveriges förmåga till innovation och Pål Jonson pekar på att Sverige är världsledare när det gäller teknologi och innovation. Riskkapitalfonden kommer därför kunna göra stor nytta för landet, enligt honom.
– Fonden kan till exempel investera i svenska företag och därigenom kunna stärka försvarsförmågan inom alliansen och då stärka detta företag, säger försvarsministern.
Sverige kan bidra
Utöver nyttan för landet kan Sverige också bidra med kunskap. Sverige har starka förmågor på undervattensområdet, inom luftförsvaret och underrättelsearbete. Det, tillsammans med Sveriges försvarsforskning och försvarsindustri, gör att Sverige är ett eftertraktat land att ha med i både Nato och riskkapitalfonden, säger Pål Jonson.
– Starka myndigheter, som Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk, tillsammans med en stark civil industri gör att vi kan bidra till arbetet som sker inom ramen för Nato nu och stärka teknikutveckling och innovation.
Satsningen på nya tekniker är avgörande framöver, säger Pål Jonson.
– Överhuvudtaget kan man ju konstatera att ukrainarna har en starkare innovationsförmåga än Ryssland och det har varit avgörande i flera fall då de oftast varit framgångsrika på slagfältet, säger försvarsministern.