Det enades de 30 Natoländernas ledare om i en deklaration på försvarsalliansens toppmöte i Madrid. Alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg beskriver besluten som ett fundamentalt skifte för Nato.
Efter kalla kriget lade alliansen fokus på insatser utanför det egna territoriet, till exempel Afghanistan. Något konventionellt militärt hot mot Natos eget territorium ansågs inte finnas.
Men Rysslands krig mot Georgien 2008, den illegala annekteringen av Krim 2014 och attacken på Ukraina den 24 februari har fått Nato att lägga alltmer fokus på det kollektiva försvaret.
Direkt ryskt hot
I Natos nya strategiska koncept som antogs på toppmötet beskrivs Ryssland nu som ett direkt hot mot Natos säkerhet.
Det strategiska konceptet är ett nyckeldokument som tar upp alliansens värderingar, syfte och hotbild. I det gamla från 2010 nämndes fortfarande vikten av att ha Ryssland som en strategisk partner.
Natotoppmötet enades också om en ny struktur för sitt kollektiva försvar. Den innebär att Natoländernas militära närvaro vid gränsen mot Ryssland kommer att utökas.
I dag finns bland annat åtta multinationella stridsgrupper under Natobefäl i de tre baltiska staterna, i Polen, Ungern, Slovakien, Rumänien och Bulgarien. De består av cirka 1 000 soldater. Stridsgrupperna ska nu utökas till brigadstorlek, på mellan 3 000 och 5 000 soldater.
Litar inte på
Ökad militär närvaro längs den östra flanken är ett mycket starkt önskemål från de baltiska staterna. De är rädda för att Ryssland vid ett eventuellt angrepp hinner ockupera hela deras territorium innan Nato kommer till undsättning.
– Vi kan inte förlita oss på förstärkningar. Vi behöver ha kängor på marken, mer militär närvaro, säger Litauens president Gitanas Nauséda.
Natos nya styrkestruktur innebär också att Natoländerna ska hålla över 300 000 soldater i beredskap som förstärkningsstyrkor. De ska kunna skickas till ett hotat eller angripet Natoland inom en månad.
Förstärkningsstyrkorna kommer att vara baserade i sina hemländer. De ska dock få förutbestämda uppdrag att kunna försvara ett visst territorium i andra Natoländer.
Är första gången
Styrkorna ska ha övat tillsammans med det lands militär som de har fått i uppgift att försvara. För att förstärkningar snabbt ska kunna komma på plats i ett krisläge ska tung utrustning som stridsvagnar, andra fordon, ammunition och bränsle placeras ut i förväg.
Tyskland har redan meddelat att man sätter upp en särskild brigad på 3 500 soldater för att skydda Litauen.
För svensk del skulle det till exempel kunna handla om att skicka förstärkningar till Finland i en kris.
– Det är första gången sedan kalla kriget vi har sådana planer med styrkor som har förutbestämda uppgifter, säger Stoltenberg.
Nästa år
Han bedömer att de nya styrkorna ska vara organiserade och redo under nästa år.
Natoländerna turas i dag om att ha beredskap för att på kort tid kunna sätta in 40 000 soldater. Inom styrkan, som kallas Nato Response Force (NRF), finns en särskild snabbinsatsstyrka, som ska kunna skickas iväg till en kris inom en vecka.
NRF bildades framförallt för insatser utanför Natos eget territorium, inte för det kollektiva försvaret av Natoländer.
Även en del av de nya förstärkningsstyrkorna på 300 000 soldater kommer att ingå i en snabbinsatsstyrka.
USA förstärker
Natos försvar är beroende av USA och supermaktens militära närvaro i Europa.
USA:s president Joe Biden meddelade på toppmötet att den amerikanska militära närvaron ska trappas upp. USA har redan omkring 100 000 soldater i Europa.
Nytt är att den marina styrkan utökas från fyra till sex jagare vid basen i Rota i Spanien. Två nya skvadroner med stridsflygplanet F-35 ska placeras i Storbritannien.
Ytterligare 5 000 soldater skickas till Rumänien. I Baltikum ska USA utöka sina roterande styrkor.
I Tyskland och Italien ska den amerikanska luftförsvarsförmågan stärkas.
– Tillsammans med våra allierade ska vi se till att kunna möta hot i alla riktningar, på land, i luften och till sjöss, säger Biden.
Han tillade att Nato nu behövs mer än någonsin.
Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov uppger, enligt ryska medier, att den amerikanska förstärkningen i Europa inte kommer att lämnas obesvarad.