Efter överlämnandet tidigt på onsdagsmorgonen samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna. Något snabbt beslut om att dra i gång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.
"Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats", hälsar en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.
Mellan raderna är det tydligt att Nato behöver ta hänsyn till Turkiets tvekan kring Sverige och Finland.
– Vi har alla vår säkerhetssynpunkter. Vi har våra, Norge har sina och Turkiet har också sina säkerhetssynpunkter. Diskussionen handlade om det, men det är upp till Turkiet att kommentera, berättar Litauens ambassadör Deividas Matulionis för TT, STT och Sveriges Radio efter mötet.
Erdogan trycker på
Ungefär samtidigt talade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till partikamrater i parlamentet och satte ännu mer tryck bakom sin kritik.
– Vad vi väntar oss från våra Natoallierade är att de först och främst ska förstå vad som är känsligt för oss, respektera det och slutligen stödja det, sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AFP.
Presidenten hävdar att Sverige skyddar medlemmar av terrorstämplade kurdiska PKK.
– Vi bad dem att utvisa 30 terrorister, men de vägrade. Man kan inte vägra att skicka tillbaka terrorister till oss och sedan be om vårt stöd för Natomedlemskap, sade Erdogan – och upprepade även sina inte särskilt välkomnande ord till den diplomatiska delegation som Sverige och Finland vill skicka ner.
– De vill komma på måndag. De borde inte göra sig besväret. Det finns ingen anledning, sade Erdogan enligt AFP.
"Vi har inte glömt"
Litauens Natoambassadör är ändå optimist.
– Jag har en känsla av att skicklig diplomati från Turkiet, Finland och Sverige kommer att kunna reda ut de återstående frågorna inom de närmaste dagarna, säger Matulionis, som också lovar baltisk hjälp under vägen vidare.
– Jag tog upp att vi inte har glömt vad Sverige och Finland gjorde för oss när vi återfick vår självständighet (efter Sovjettiden) och hjälpte oss att stärka vårt försvar. Nu är det vår tur att göra vad vi kan för att skynda på processen, säger den litauiske ambassadören.
TT: När kommer ni att mötas igen?
– Vi får se när generalsekreteraren (Jens Stoltenberg) ber oss att mötas. För tillfället har vi inget inplanerat möte (mer) i dag. Ingen vet vad morgondagen ger, säger Matulionis.
Eftersom Stoltenberg ska till Köpenhamn under torsdagen och ambassadörerna inte brukar mötas på fredagar väntas emellertid inga nya samlade träffar förrän i början av nästa vecka.
"Allvarligt ögonblick"
Själva inlämnandet av ansökningarna gjordes av Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen och Sveriges Axel Wernhoff.
– Det är ett allvarligt ögonblick. Det är ett stort steg för Sverige förstås, men det sker också under brinnande krig i Europa och vad det kriget kommer att leda till för framtida europeisk säkerhetsordning och relationen till Ryssland, det är faktiskt skrivet i stjärnorna, säger Wernhoff till TT, STT och Sveriges Radio.
Ansökningarna togs emot av Stoltenberg.
– Alla medlemmar är överens om vikten av Natoutvidgning. Vi är överens om att vi måste stå tillsammans och att det här är ett historiskt tillfälle som vi måste greppa, sade han vid den korta ansökningsceremonin på onsdagsmorgonen.
Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig, efter de senaste dagarnas negativa uttalanden från Erdogan.
Ingen rösträtt
Som snabbast skulle Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll kunna undertecknas redan inom cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som "inbjuden medlem" (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.
– Jag hoppas att processen startar snart så att vi kan se ett undertecknande av inträdesprotokollet en viss tid innan Madridtoppmötet (den 28–30 juni) så att Sverige och Finland kan komma till mötet som "invitees", säger Deividas Matulionis från Litauen.
Finlands försvarsdepartement meddelade under onsdagen att Finland och Sverige planerar att tillsammans beställa pansarvärn från Saab, såsom robotar, granatgevär och annan relaterad utrustning, rapporterar The Guardian med hänvisning till nyhetsbyrån Reuters.
Länderna planerar även att gemensamt beställa handeldvapen, bland annat automatkarbiner.