Sverige ligger nu nästan ett halvår efter Finland i Natoprocessen.

Under sensommaren har Turkiets president Erdogan fortsatt att skapa osäkerhet kring det svenska Natogodkännandet och upprepat att Sverige måste göra mer. Häromdagen öppnade han dock för ett ja – om Turkiet får stridsflyg från USA.

Trots alla bakslag är det inte läge att prata om en plan B för Sverige, anser försvarsexperter TT talat med.

– Även om det skulle dra ut på tiden ett halvår till tror inte jag att det skulle få så stora konsekvenser att det finns anledning att tala om en plan B. Det låter som ett alternativ till Natomedlemskap och det tror jag inte kommer att behövas, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Inget alternativ

Inte heller Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, anser att en plan B är nödvändig. Han tror att Natomedlemskapet kommer att lösa sig inom en inte alltför avlägsen framtid.

– Men det skulle också vara oerhört svårt att skapa ett alternativ. Länderna i vårt närområde är redan uppbundna till Nato och kan inte lova bort sig till Sverige i isolerande lösningar.

Däremot måste Sverige uppdatera sin nuvarande planering 1.0, anser Engelbrekt. Försvarsmakten måste ha en beredskap för alla scenarier, även de mer osannolika, betonar han.

– Vi måste ha en försvarsmakt som är redo att respondera på provokationer och även rena angrepp mot svenska territorier eller svenska intressen.

Försvarsmakten behöver vara lite mer flexibel och stärka upp förmåga där det behövs, som Gotland och norra Sverige, enligt Engelbrekt.

Säga till

Turkiets president har lovat att han så snart som möjligt när det turkiska parlamentet öppnar på söndag ska skicka över den svenska Natoansökan för ratificering.

Den svenska regeringen har uttryckt en förhoppning om att det ska gå lika snabbt som för Finland, ett par veckor. Men om Sverige är en bricka i ett större spel kan det dra ut på tiden ytterligare.

Men Sverige är viktigt för Nato och förr eller senare kommer de största och tyngsta aktörerna i alliansen att säga till på skarpen, tror Engelbrekt.

– Just nu är den reella säkerhetspolitiska situationen att Sverige inte är så utsatt, därför kan man leva men den under en tid. Frågan är hur mycket tålamod man har.

De säkerhetsförsäkringar Sverige fått från länder som USA och Storbritannien är samtidigt en färskvara, påpekar Westberg.

– När de utfärdades trodde man att tidsspannet skulle vara ganska kort. Försäkringarna är inte heller kopplade till parlamentsbeslut i de här länderna utan har getts av den verkställande makten.

Efter nya val måste de alltså sannolikt förnyas.

Inte ett akut läge

TT: Bör Sverige i stället skaffa sig skriftliga bindande avtal med enskilda Natoländer?

– Det är inte ett spår vi bör aktivera nu. Det skulle skicka signalen mot Turkiet och Ungern att det är inte så bråttom att ni godkänner Sverige som medlem, säger Westberg.

Försvarsmakten har tidigare uttryckt att det kan bli problem om ett svenskt Natomedlemskap dröjer mer än ett år efter Finland. Det handlar dock framför allt om försvarsplaneringen, enligt Engelbrekt.

– Sverige sitter inte med vid alla bord. Men det är inte så att det är ett akut läge på något sätt.