Natos hantering av Sveriges såväl som Finlands ansökan kan sammanfattas i åtta punkter. De är i tur och ordning:

1) Ansökningarna lämnades in den 18 maj av Sveriges och Finlands Natoambassadörer, i form av brev, undertecknade av utrikesministrarna.

2) Brevet behandlades av Natoländerna vid ett omedelbart inkallat ambassadörsmöte, för att kunna ta beslut om att inleda inträdesförhandlingar. Här stannade dock processen tillfälligt, då Turkiet satte sig på tvären.

3) Efter Turkiets ja väntar inom kort förhandlingssamtal under ledning av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach. Samtalen väntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoländerna tar sedan gemensamt beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Nato har tidigare talat om att de här stegen totalt kan hinnas med på två veckor. Flera länder, exempelvis Danmark och Estland, har dock redan gett sina inledande klartecken.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" (invitee på Natoengelska) med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.