Innan det kan ske måste dock Turkiets och Ungerns parlament godkänna de två länderna som medlemmar.

USA:s utrikesminister Antony Blinken uppgav på Natos utrikesministermöte Bukarest att han är "mycket övertygad" om att Finland och Sverige snart är formella medlemmar i Nato, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Ungern har lovat att ratificera i början av nästa år. När det gäller Turkiet finns det fler delar i samförståndsavtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige som måste uppfyllas, konstaterar Sveriges utrikesminister Tobias Billström.

I samband med Natomötet i Bukarest, som avslutades på onsdagen, träffades utrikesministrarna från de tre länderna redan under tisdagen. De tog upp arbetet med att genomföra avtalet, som syftar till att Turkiet ska kunna säga ja till Sverige och Finland i Nato.

– Vi utbytte åsikter och jämförde var vi står någonstans. Det konstaterades på det här mötet att det har gjorts framsteg. Det har Turkiet också bekräftat offentligt efter mötet. Så det var produktivt och bra, säger Billström.

"Måste övertygas"

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu uppgav att Sverige och Finland tagit några steg mot att uppfylla sina åtaganden.

– Men det finns inga konkreta framsteg ännu i frågor som utlämning (av personer som är brottsmisstänkta i Turkiet) och frysning av terroristtillgång, sade han enligt AP.

– Vi påminde om att det i slutändan är det turkiska folket och det turkiska parlamentet som måste övertygas.

Cavusoglu sade också enligt AP att Sveriges nya regering är mer uppriktig och beslutsam än den föregående när det gäller att möta Turkiets krav på säkerhet.

Billström har för avsikt att besöka sin turkiske kollega Mevlüt Cavusoglu i Turkiet före nyår.

– Framför allt kommer det att bli ett bra tillfälle för att, precis som här i Bukarest, kunna stämma av och titta var vi befinner oss någonstans i processen, säger han.

Billström understryker att arbetet med att uppfylla avtalet inte bara görs på departementsnivå utan också på myndighetsnivå. Avtalet handlar bland annat om att Sverige ska intensifiera kampen mot terrorism, men även öka samarbetet med Turkiet mot annan typ av brottslighet.

Skärpt terrorlag

När det gäller Turkiets krav på utlämningar uppger Billström att den turkiska regeringen är väl medveten om att Sverige har självständiga domstolar och ett självständigt rättsväsende.

– Det innebär att det inte finns någon möjlighet för mig, som utrikesminister, att diskutera enskilda ärenden.

När det gäller kampen mot terrorism ska regeringen i början på nästa år lägga fram ett lagförslag om att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer. Den lagskärpningen var planerad redan innan Sverige ansökte om Natomedlemskap.

– Det här är ju viktigt för det som kommer att introduceras är ju ett nytt brott, som innebär att personer som tar del i aktiviteter i en terroristorganisation kommer att kunna lagföras för att de stödjer, stärker, eller promotar en terroristorganisation, säger Billström.

Billström understryker att det redan är ett brott att uppmana till hat eller terrorism i Sverige, men att det finns aktiviteter till stöd för terrororganisationer som är svåra att komma åt i dag.

– Enligt utredningen som föregått lagstiftningen så kommer det här nya brottet att kunna pricka också aktiviteter som handlar om medlemskap eller om att man engagerar sig i propaganda eller andra publika aktiviteter.

Projicerade budskap

Billström nämner en demonstration till stöd för den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK utanför Turkiets ambassad i Stockholm nyligen. Demonstranterna projicerade budskap på ambassaden, vilket upprört den turkiska regeringen.

– Med det här nya brottet så kommer det bli enklare att lagföra den typen av brottslighet, det kommer att vara ett brott, säger utrikesministern.

TT: Blir det förbjudet att vifta med PKK flaggor eller gå i demonstrationer med PKK-flaggor?

– Det är inte en fråga jag vill gå in på i detalj. Det jag säger är att när lagstiftningen är på plats blir det enklare att lagföra personer som uppmanar till hat och terrorbudskap.

I och med att Natoländernas regeringar i somras accepterade Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar så får de två länderna delta i nästan alla alliansens möten med status som inbjudna, så kallade "invitees".

Bukarestmötet var det första där Sveriges utrikesminister deltog som "invitee". Billström tycker att det kändes historiskt.

– Man känner verkligen värmen, man känner stödet från kollegorna. Och alla som tagit till orda på det här mötet har prisat Sverige och Finland för det vi kommer att kunna bidra med när vi blir medlemmar, säger han.