Turkiets parlament avgör Sveriges Natoöde

I helgen öppnar Turkiets parlament igen. Frågan är när landet är redo att godkänna att Sverige blir Natomedlem. Statsminister Magdalena Andersson (S) kan få en chans att diskutera saken med president Erdogan i Prag i veckan.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Natotoppmötet i Madrid. Arkivbild.

Statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Natotoppmötet i Madrid. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Nato2022-09-30 05:30

Land efter land har ratificerat Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll till Nato. Nu återstår bara Ungern och Turkiet.

Det turkiska parlamentet öppnar igen på lördag den 1 oktober efter ett tre månaders långt sommaruppehåll. Det har alltså hållit stängt större delen av tiden sedan Turkiet släppte sitt veto och Sverige, Finland och Turkiet enades om en överenskommelse på Natotoppmötet i Madrid den 28 juni.

President Recep Tayyip Erdogan och hans ministrar har dock fortsatt att kritisera Sverige i olika sammanhang.

– Sverige har varit en vagga för terrorism. Och terroristerna har infiltrerat hela vägen in i deras parlament, sade Erdogan till exempel nyligen i en amerikansk tv- intervju

Möte i Prag

Den 6 oktober hålls ett toppmöte i Prag mellan EU:s stats- och regeringschefer och ledare från ett 15-tal andra europeiska länder, däribland Turkiet. Det kan alltså bli ett tillfälle för Erdogan och statsminister Magdalena Andersson att mötas i kulisserna.

Än så länge finns dock ingen definitiv officiell bekräftelse på att Erdogan kommer att delta.

Samtidigt kommer en delegation från det svenska justitiedepartementet att vara på plats i Turkiet för att ha samtal på tjänstemannanivå om utlämningar. Turkiet har krav på att en rad personer som landet beskriver som terrormisstänkta ska utlämnas från Sverige och Finland.

Överenskommelsen i Madrid var en förutsättning för att Turkiet skulle släppa sitt veto. Avtalet innehåller bland annat punkter om gemensam kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar. För turkisk del är det viktigt att länderna lovar att inte stötta de kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

Den svenska regeringen har påpekat att svensk lag och internationella konventioner gäller och att de tillämpas av oberoende domstolar. Det är heller inte möjligt att utlämna svenska medborgare.

Linde optimist

Det är svårt att bedöma hur lång tid det kommer att ta innan Turkiet anser att Sverige och Finland har uppfyllt sina åtaganden och att landet kan ratificera. Inte minst eftersom ett val närmar sig och att turkisk inrikespolitik kan spela in.

Men utrikesminister Ann Linde (S) säger att processen rullar på.

– Jag bedömer att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap, däremot vet jag inte när det kommer att bli, sade hon till TT tidigare i veckan.

För att inte förlora tid och kompetens vid regeringsskiftet kommer Moderatledaren Ulf Kristersson, om han väljs till statsminister, att behålla nuvarande regerings chefsförhandlare Oscar Stenström (S).

Ungersk tajmning

För att Sverige och Finland ska släppas in krävs godkännande från alla Natos 30 medlemsländer. Förutom Turkiet är det endast Ungern som återstår.

Men Ungerns justitieminister Judit Varga har lovat att en ungersk ratificering inte ska bli något problem, även om det inte finns något datum satt för behandlingen ännu.

– Det står på parlamentets agenda. Det handlar bara om tajmning. Men lita på mig: Ungern är med och stöder fullständigt ett inträde, sade Varga i Bryssel i förra veckan.

Fakta: Natodatum att ha koll på

1 oktober: Turkiets parlament öppnar efter sommaruppehållet.

5-6 oktober: En delegation från justitiedepartementet är i Turkiet för att ha "tekniska samtal" om utlämningar.

6 oktober: European Political Community möts i Prag. Förutom de 27 EU-länderna har runt 15 andra länder bjudits in, däribland Turkiet.

7 oktober: Informellt EU-toppmöte i Prag.

13 oktober: Natos försvarsministrar möts i Bryssel.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!