Bara två av 30 ratificeringar återstår innan Sverige och Finland kan bli fullvärdiga Natomedlemmar. Medan Turkiets president Recep Tayyep Erdogan gång på gång kritiserar Sverige för att inte göra tillräckligt för att bekämpa det han anser vara terrorism och dröjer med sitt godkännande, låter det annorlunda från den ungerska regeringen.
Inget konkret missnöje har luftats offentligt, tvärtom har regeringen lämnat över ärendet till parlamentet för godkännande. Men därefter har inte mycket hänt.
Och ju längre tiden går, desto fler spekulationer dyker upp om att det är en medveten fördröjning, orkestrerad av premiärminister Viktor Orbán.
Stänger för jullov
Svenska ministrar säger att de fått försäkringar av ungerska kollegor att ratificeringen förväntas ske senast i mitten av december.
Enligt parlamentets kalender ligger årets sista beslutsvecka den 5-7 december. Vilka ärenden som kommer upp för beslut då avgörs definitivt torsdagen den 1 december.
Om Sveriges och Finlands Natoansökan inte finns med på december-agendan kommer det att dröja en bit in på 2023 innan nästa ordinarie beslutstillfälle dyker upp. Den 15 december stänger det ungerska parlamentet för jul- och nyårsledighet, och öppnar först i februari igen.
Den officiella ungerska förklaringen till att ratificeringen dröjer är att parlamentet har haft fullt upp under hösten för att klubba igenom de 17 åtgärder som EU-kommission kräver för att Ungern ska få loss frysta miljarder från Bryssel. Pengar som den ungerska ekonomin är i starkt behov av.
Blockerar EU-beslut
Det handlar om 5,8 miljarder euro som Ungern ännu inte har fått utbetalt från EU:s återhämtningsfond efter pandemin och 7,5 miljarder euro som stoppats från andra EU-fonder på grund av att Ungern inte anses leva upp till rättsstatens principer.
Frågan kan avgöras av EU:s finansministrar den 6 december.
Viktor Orbán som inte drar sig för att vara EU:s bad boy har blockerat flera tunga EU-beslut i väntan på utbetalningarna. Det handlar om stöd till Ukraina på 18 miljarder euro och inte minst hur EU-länderna ska gå vidare med nya energisanktioner mot Ryssland. En global minimiskatt för bolag, som EU driver internationellt, finns också med i spelet.
Även dessa frågor står på finansministrarnas dagordning den 6 december.
Natokoppling?
Det finns också spekulationer om att Orbán skulle kunna använda ratificeringen av Sveriges och Finlands Natoansökningar som gisslan för att få loss EU-stöden. Där finns dock ingen direkt koppling till EU – och de hett eftertraktade miljarderna – som med de blockerade EU-frågorna.
Men nu kan frågorna sammanfalla, åtminstone kalendermässigt. EU:s finansministrar kan fälla avgörandet om att frysa eller släppa fri miljarderna samma vecka som det ungerska parlamentet beslutar om den svenska Natoansökan.