"Det finns inga skäl att inte gå vidare med båda länderna samtidigt och det har jag också framfört till den ungerska utrikesministern", säger Tobias Billström i en skriftlig kommentar till TT.

Billström hade ett kort möte med sin ungerske kollega Peter Szijjarto i samband med att EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel på måndagen.

"Ungern har vid upprepade tillfällen det senaste året sagt att de avser att ratificera både Finland och Sverige", skriver Billström.

Redo för Finland

På en presskonferens i Bryssel i samband med presentationen av Natos årsrapport bekräftar generalsekreterare Jens Stoltenberg uppgifterna om Ungerns kommande klartecken av Finlands medlemskap i Nato.

– Jag talade i morse med Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto och han bekräftade att det kommer att hållas en omröstning den 27 mars i det ungerska parlamentet om ratificering av Finland och vi kommer sedan att arbeta vidare för att göra framsteg i ratificeringen för Sverige, säger Stoltenberg.

Efter presskonferensen bekräftar Stoltenberg för TT och SR Ekot att Ungern inte kommer att rösta om Sverige på måndag.

– De fortsätter (processen med Sverige), men (röstar) inte på måndag, säger Stoltenberg i förbifarten på väg till ett tv-framträdande.

Hur länge Sverige får vänta – och varför – är fortsatt oklart.

Risk på lång sikt

När Finland går före Sverige in i Nato uppstår en ny säkerhetspolitisk situation.

– Skulle Sverige fastna i ett långvarigt utanförskap, samtidigt som Finland blir fullvärdig medlem av försvarsalliansen, skulle det kunna skapa problem för vårt bilaterala försvarssamarbete med Finland, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Dessutom står Nato inför ett viktigt toppmöte i Vilnius i juli, då bland annat nya regionala planer och en ny ledningsstruktur ska beslutas.

– Från svensk sida vill vi bli fullvärdiga medlemmar så snabbt det bara går, och gärna då till Vilniusmötet, så att vi kan vara med på den resa och transformation som Nato kommer att inleda i anslutning till toppmötet, säger Jonson.

Kan bli problem

TT: Men om det dröjer längre än till Vilnius så ser du problem?

– Ja, om det skulle dröja ett år eller ytterligare så skulle det skapa mer problem för vårt bilaterala samarbete med Finland, säger försvarsministern.

Rent krasst handlar det om att Finland måste lägga kraft och energi på att bli fullvärdig medlem i Nato, då blir det mindre tid över för det svensk-finska samarbetet.

Men på kort sikt förändras inget om Sverige står ensam utanför, bedömer Pål Jonson. Och han hoppas på hjälp från Nato för att snabba på processen.

– Jag upplever ett ökande tryck på att Sverige och Finland ska bli fullvärdiga medlemmar så fort som möjligt. Det är 28 av 30 som har ratificerat oss i rekordfart och min bild är att man vill väldigt gärna se att vi snabbt blir medlemmar, säger han.

De länder som fortfarande inte har ratificerat Sverige och Finland är Turkiet och Ungern. Båda har dock sagt att de nu är redo att ratificera Finland.