1.Vad är en invasiv art?

Det är skillnad på en främmande art, och en främmande invasiv art.

Främmande arter är sådana som flyttats från sin naturliga miljö med hjälp av oss människor. Ibland blir de harmlösa på sitt nya ställe – men ibland sprids de okontrollerat och orsakar stora problem. Då kallas de invasiva.

2. På vilket sätt är de ett problem?

De färggranna blomsterlupinerna som fyller vägkanterna mil efter mil kan tyckas praktfulla. De konkurrerar visserligen ut prästkragar, smultron, blåklockor och andra ursprungliga blommor – men gör det verkligen något?

Att arter som lupinen tar över leder inte bara till en större enfald av växtarter utan att hela ekosystem kan påverkas. När inhemska blommor försvinner får även många insekter det tuffare – och när det gäller lupinen kan den påverka hela vegetationen genom att binda mer kväve och på så vis ”gödsla” jordarna, vilket många inhemska växter mår dåligt av.

Lupinen är bara ett av tusentals exempel på hur naturen påverkas av nya arter som breder ut sig. Invasiva arter klassas som ett av de fem största hoten mot den biologiska mångfalden – som vi människor är beroende av för att få mat på bordet, rent vatten och frisk luft att andas.

De invasiva arterna kan också sprida smitta, där ett exempel är signalkräftan som förde med sig, den för flodkräftan, förödande kräftpesten.

De kan orsaka stora kostnader för samhället och för enskilda personer som exempelvis behöver betala för att få bort en besvärlig art från sin mark. Förutsättningarna för skogs-, jordbruk och fiske kan skadas allvarligt, liksom för och alla som vistas ute i skog och mark eftersom tillgången till naturen kan behöva begränsas.

3. Har vi inte alltid tagit nya arter till Sverige?

Jo, både avsiktligt och av misstag. Men ökat resande och mer världshandel gör att vi för hit nya arter hit i en helt annan omfattning än tidigare – och antalet främmande arter som blir invasiva är på stadig uppgång. Den aggressiva svartmunnade smörbulten som liftade hit i fartygs ballast är ett av många exempel. Den äter andra fiskars rom och yngel och kan konkurrera ut inhemska arter som tånglake och skrubbskädda.

Dessutom gör klimatförändringarna att djur och växter som har svårt för kylan får det lättare att trivas och frodas längre norrut, och vissa blir invasiva. Parkslide och mördarsnigel tillhör dem som med stigande temperaturer enklare kan få fäste längre norrut, vilket enligt Naturvårdsverket kan få "svåröverskådliga konsekvenser" för den biologiska mångfalden.

4. Hur många finns i Sverige?

Totalt har 257 främmande arter i Sverige bedömts ha hög eller mycket hög risk för invasivitet.

Det finns även en EU:s lista över invasiva främmande arter som omfattar 88 arter varav 25 finns i Sverige. Mårdhund, bisam, gul skunkkalla och jättebalsamin är några exempel. De listade arterna anses så pass problematiska att de är förbjudna att äga och hantera i alla EU-länder. Därtill har svenska Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten föreslagit att 41 arter som inte finns med på EU ska uppföras på en nationell förteckning, som ska omfattas av motsvarande förbud som de EU-listade arterna. Blomsterlupin, parkslide, och svartmunnad smörbult är några av dem.

5. Vad bör jag själv tänka på?

Vi kan alla dra vårt strå till stacken för att begränsa spridningen av invasiva arter, enligt myndigheterna. En hel del handlar om vad vi gör i trädgårdarna, med exotiska husdjur och vid fiske.

Bland annat bör du aldrig slänga växtavfall i naturen eller komposten eftersom det kan innehålla invasiva arter. Att ha in fröer eller plantor från andra länder är heller ingen god idé.

Fritidsbåtar kan sprida vattenlevande invasiva arter bland annat genom att båtskrovet blir en växtplats eller durkvattnet en pool för dem. Därför ska man rengöra båten och pumpa ut vatten innan den används på en ny plats, uppmanar Havs- och vattenmyndigheten. Fiskeredskap ska rengöras om de ska användas i ett nytt vatten och man ska inte agna med fisk eller annat från andra vatten.