Det kvittras allt mindre i Europa. Antalet fåglar på kontinenten har minskat med mellan 17 och 19 procent sedan 1980, en förlust på mellan 560–620 miljoner fåglar, enligt en tidigare uppskattning.
Men varför? Det har ett internationellt forskarlag försökt att gå till botten med genom att analysera en stor mängd data, som har samlats in av tusentals frivilliga, så kallade medborgarforskare, i Sverige och 27 andra europeiska länder under perioden 1980– 2016.
Enligt resultaten, som publiceras i tidskriften PNAS, är det allt intensivare jordbruket den främsta orsaken till de krympande fågelpopulationerna.
Det är särskilt jordbrukets användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som slår hårt mot fåglarna, bland annat genom att påverka insekter de livnär sig på. Men exakt hur dessa samband ser ut vet forskarna ännu inte.
Martin Green, ekolog vid Lunds universitet och en av de ansvariga för Svensk fågeltaxering, tycker att det är en intressant studie som för första gången visar det moderna jordbrukets skadliga effekter på fåglar på en kontinental skala.
"Det stärker bilden som vi redan hade på mindre skala", skriver Green i en kommentar till TT.
Påverkar även stadsfåglar
Jordbruket är inte bara det största hotet mot fåglar som kopplas till jordbruksmark, i Sverige exempelvis sånglärka och stare, utan även mot andra arter.
"Det leder till negativ påverkan på fågelarter i stort, vilket nog inte visats förut", skriver Green.
Jordbruksfåglarna minskade med 57 procent under studieperioden, stadsfåglarna med 28 procent och skogsfåglarna med 18 procent.
I dag används 40 procent av Europas yta till jordbruk, ofta med liten biologisk mångfald. Förutom bekämpningsmedel och konstgödsel är likriktningen av landskapet något som drabbar fåglarna, påpekar Martin Green.
Näst efter jordbruket var den ökande urbaniseringen den faktor som hade störst betydelse för att fåglarna blivit färre. Även det varmare klimatet har bidragit, även om det gynnat en del mer värmeälskande sorter.
Uppsving i Sverige
I Sverige har många fågelarter minskat de senaste 40–50 åren, och jordbruksfåglarna är de som har klarat sig sämst även här.
Det senaste decenniet är det däremot något fler arter som har ökat i antal än som minskat, även om det i de flesta fall handlar om en liten återhämtning. Generellt går det bättre för större fåglar såsom rovfåglar och gäss, medan mindre arter som ladusvala och talltita är på nedgång.
Samtidigt rödlistas allt fler fågelarter. Av de 245 arter som häckar i Sverige bedöms en fjärdedel minska så kraftigt att de rödlistats, däribland en rad "vanliga" arter som björktrast och tornseglare.
