Den åttatandade barkborren blir inte mer än runt fyra millimeter lång, men arten orsakar skador för miljardbelopp i svenska skogar.
Sedan 2018 har 32 miljoner kubikmeter gran dödats av insekten. I pengar räknat handlar det om skador för 14 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen som bygger på en inventering från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Som jämförelse beräknas stormen Gudrun ha fällt omkring 75 miljoner kubikmeter skog 2005, medan skogsbränderna 2018 skördade 2 miljoner kubikmeter skog. Skogsstyrelsen kallar utvecklingen "en naturkatastrof i slowmotion" som slår hårt mot skogsägarna.
– Vid en storm är det väldigt tydligt att det gått ner mycket träd och vid en brand är det uppenbart att det är en katastrof. Här smygdör träden som angrips, säger Kerstin Ström, projektledare för Stoppa borrarna på Skogsstyrelsen.
Omfattande skador
Bara i år har över fem miljoner kubikmeter gran dödats av granbarkborren, varav 3,8 miljoner i Svealand och 1,3 miljoner i Götaland. Totalt sett är det en minskning jämfört med de senaste åren, men skadornas omfattning är fortsatt på en hög nivå jämfört med hur det såg ut innan den extremt torra sommaren 2018.
Hälften av skadorna finns i Södermanland och Örebro län, som är värst drabbade, och där det nu har börjat pratas om brist på granskog och försörjningsproblem för industrin.
Försvårar klimatmål
Cirka 70 procent av de angripna granarna står kvar i skogen, vilket utgör en säkerhetsrisk då träden lätt kan falla.
– I och runt de här granarna finns det också väldigt mycket granbarkborrar som övervintrar i marken eller i barken och de ligger redo att angripa nya träd i vår. Sannolikheten för stora skador nästa år är väldigt hög, säger Kerstin Ström.
På lång sikt är det troligt att klimatförändringarna med fler varma och torra somrar leder till fler skogsskador, då granar som utsätts för torka blir stressade och mindre motståndskraftiga mot angrepp från insekter, enligt Skogsstyrelsen.
Sveriges Radio Ekot har tidigare rapporterat att insektens framfart kan försvåra för Sverige att nå målen om minskade utsläpp, eftersom de döda träden slutar suga upp koldioxid. När de avverkas och bränns, för att undvika att insekterna sprider sig, frigörs den kol som redan lagrats i träden. Kolsänkan i skogarna har enligt Naturvårdsverket minskat kraftigt under 2021.
