I Malmö har många länge stått i kö för att få odla och under pandemin har det exploderat – till de 1 634 lotterna står 8 986 personer i kö, varav 5 334 är aktivt sökande.
I Stockholm är situationen liknande. Men enligt Anna Näslund, pressansvarig på exploateringskontoret i Stockholms stad, finns det ingen som har ett tydligt övergripande ansvar för fritidsodlingsfrågor i kommunen.
– Vi har ingen som sitter högt uppe och har någon slags strategi för koloniområden, säger Anna Näslund.
Sköts lokalt
Det finns heller ingen särskild budget för odlingsområden.
I exploateringskontorets fall blir frågan aktuell när ett område ska byggas. I samband med det genomlyser man alla önskemål, som exempelvis en simhall eller ett odlingsområde.
– Vårt jobb blir att titta på ett område och försöka förstå vilka av önskemålen som passar in. Vilka har förutsättningar att kunna bidra till det här bostadsområdet?
Det är bygget av bostadsområdet som finansierar allt det andra.
Frågan kring odlingslotter hanteras i stället mer lokalt i stadsdelarna. Näslund säger att stadsdelarna med hjälp av budgetpengar ibland gör riktade satsningar som inte har koppling till något bostadsprojekt.
TT: I vilken utsträckning planerar man för odlingsområden?
– Man tittar nog på det från fall till fall, där det är bra och tillför ett värde kan det bli aktuellt. Om det redan finns kolonilotter någonstans så försöker vi titta på hur de ska inlemmas.
Hon nämner Årstafältet som exempel där kolonilotterna låg så illa till i planeringen av den nya bebyggelsen att man flyttade odlingsområdet.
Kamp om marken
I Göteborg ser det lite annorlunda ut. Eva Odesten Romell, enhetschef på fastighetskontoret i Göteborgs stad, är tillsammans med flera kollegor ansvarig för frågor kring odlingslotterna.
De försöker utöka beståndet med lotter, både i och utanför befintlig bebyggelse. Men det är kamp om marken och finns många intressenter.
– Dels har vi tittat på att öka i befintliga odlingsområden, men sedan har vi också anlagt nya. Ofta har vi då ersatt områden som man varit tvungen att lägga ned för att göra plats för en ny väg eller ett nytt bostadsområde.
Ofta kan det vara praktiska detaljer som avgör. Där det finns ledig mark saknas ofta viktiga funktioner som vägar, kommunikationer och kommunalt vatten.
– Annars måste man börja bygga brunn, då blir det en längre process och kostar mer. Vi har sett att det är bra om områdena inte är så stora och ligger ganska bostadsnära.
Områden som ligger perifert långt från annan bebyggelse kan också uppfattas som otrygga, säger hon.
Anlägga nytt
Nyligen har man tagit ett nytt odlingsområde i Angered i bruk. När det gäller framtida odlingsområden så kommer man främst att försöka verka för att göra mindre odlingsområden i närheten av flerbostadshus och gärna i samarbete med byggherren om det är möjligt.
Precis som i Göteborg försöker man i Malmö utöka befintliga koloniområden – och även de obefintliga. I Djupadal finns ett odlingsområde som man på väg att utöka med 50 lotter och kommunen planerar också att anlägga ett helt nytt.
– Det känns bra att vi kan sitta med på möten som experter på vårt område, vi får mer helhetsgrepp, säger Agneta Wadmark, markförvaltare på Malmö stad med ansvar för odlingslotterna.