"Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contortatallen än i planteringar av svensk tall", säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på lärosätets hemsida.

Kunskapen om den inplanterade contortatallens ekologiska effekter i Sverige är liten.

SLU har i ett storskaligt fältexperiment kartlagt myrornas tillvaro bland både svenska tallar och contortatallar. Forskarna har fångat in över 40 000 myror, inventerat myrstackar och observerat myrornas matjakt längs trädstammarna.

"Vi såg att det fanns färre myrstackar i contortaskog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contortaträdens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att 'mjölka' i contortaträden", säger hon.

Slutsatsen är att den inhemska tallskogen är mer lockande för myror än det skuggigare och svalare contortabeståndet.

"För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta", säger Therese Löfroth.