– Det är vilda fåglar som deltar på frivillig basis, säger Christian Günther-Hanssen, grundare av företaget Corvid Cleaning, som har tagit fram metoden.

Att just kråkor används beror på att de är de intelligentaste fåglarna, enligt Christian Günther-Hanssen.

– De är lättare att lära upp och det är också högre sannolikhet att de lär av varandra. Samtidigt som det är lägre risk att de av misstag skulle sätta i sig något skräp.

De vilda kråkorna kan tränas genom en stegvis inlärningsprocess. Kråkorna kan lära sig att plocka saker i utbyte mot mat, genom att fåglarna stoppar fimparna i en automat som sedan ger dem mat.

– Det fungerar ungefär som en godisautomat för fåglar. I stället för att stoppa in mynt stoppar de in skräpet och får mat i utbyte, säger Christian Günther-Hanssen.

Fimpar vanligast

Det slängs runt en miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år och de står för 62 procent av allt skräp, enligt organisationen Håll Sverige rent.

Man vill nu testa metoden i en större skala. Ett potentiellt pilotprojekt utreds i Södertälje kommun, där kråkfåglarna ska få hjälpa till att städa upp skräp.

– Det beror på om man kan hitta en plats i Södertälje som funkar med matarenheten och sedan om det finns förutsättningar för finansiering, säger Tomas Thernström, avfallsstrateg på Södertälje kommun.

Kommunerna lägger enligt Thernström varje år stora summor på att få bort fimpar från offentliga miljöer.

Att låta kråkor hjälpa till kan vara ett billigt tillvägagångssätt, menar Christian Günther-Hanssen.

– Ja, det tror jag. Bedömningar som har gjorts på kostnaden för att plocka fimpar i dag ligger på kanske 80 öre per fimp eller mer, vissa säger två kronor. Om kråkfåglar plockar upp fimparna ligger det på kanske 20 öre per fimp. Besparingen för kommunen beror på hur många fimpar kråkorna plockar.

Permanent lösning?

Om pilotprojektet går att genomföra i Södertälje kommun är förhoppningen att resultatet ska mynna ut i en permanent lösning som kan användas i resten av landet och komplettera den renhållning som finns i dag.

Om det finns förutsättningar skulle man vilja komma i gång framåt våren, uppger Tomas Thernström.

– Det skulle vara intressant att se om det skulle fungera i andra miljöer också. Också från det perspektivet att vi kan lära kråkor att plocka fimpar men inte lära människor att inte slänga dem på marken. Den tanken är intressant att lyfta, säger Tomas Thernström.