En spång ligger upphackad i bitar på en översvämmad äng i Stornäsets naturreservat.
En friluftsbesökare har mejlat en bild på den trasiga spången till förvaltaren John Granbo vid länsstyrelsen i Västernorrland. Han får svara som han har gjort många gånger i år: Tyvärr finns inga resurser för att åtgärda saken.
– Det händer ganska ofta numera. Vi har inga pengar för att skicka ut någon.
Han tillägger:
– En trasig spång är kanske inget jätteproblem. Men fortsätter det så här får vi ett stort berg av underhållsbehov i reservaten. Det går ut över besökarna. Men inte minst drabbas naturen och den biologiska mångfalden hårt.
Leder kan stängas
Vid en annan länsstyrelse, i Norrbotten, är Erik Granerot orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld.
– Den risken finns definitivt. Går en bro sönder på Kungsleden och vi inte har pengar att renovera så kan vi behöva stänga leden. I år har vi haft tur eftersom relativt få friluftslivsanläggningar gått sönder, men framöver kan det bli större bekymmer.
Ett av de akuta problemen här och nu är att det inte finns pengar till att upprätthålla miltals av gränsmarkeringar kring naturreservaten, enligt Granerot som är chef på naturförvaltningsenheten.
– Risken är att man som besökare bryter mot reservatsföreskrifterna eller att olovlig skogsavverkning sker för att man inte vet att man är i ett reservat.
Soptunnor tas bort
Bilden ser liknande ut i resten av landet. Det visar TT:s enkät som 18 av landets 21 länsstyrelser har besvarat.
Orsaken är att regeringen för i år minskat budgeten för åtgärder för värdefull natur – som omfattar alltifrån friluftslivsarbete till naturvård och insatser mot invasiva arter – med 45 procent jämfört med i fjol.
Samtliga länsstyrelser som har svarat uppger att det har lett till färre skötselåtgärder i skyddad natur. Underhåll av vandringsleder, rastskydd, spänger och andra friluftsanordningar är sådant som fått skäras ner på många håll.
Igenbommade dass, ved som inte kunnat läggas ut vid grillplatser och borttagna soptunnor är andra följder.
Slitage på fjäll
Länsstyrelsen i Västerbotten tillhör dem som vittnar om en omfattande påverkan. Allt underhållsarbete där fokuseras nu till platser som annars kan innebära säkerhetsrisker, till exempel broar.
"Om medlen inte räcker till det så kommer anläggningar att stängas och så småningom rivas", skriver man i sitt enkätsvar.
Samtidigt har all utveckling såsom att sätta ut nya spänger och underhåll av reservatsgränser behövt slopas. Att detta sker samtidigt som intresset för fjällvandring ökar ser länsstyrelsen i Västerbotten – där exempelvis Vindelfjällen finns – som oroväckande:
"Slitaget och nedskräpningen i fjällen kommer att öka", skriver man.
Naturvärden tar skada
Förutom att förutsättningarna för friluftslivet påverkats har restaureringen av natur fått skäras ner rejält. Det handlar exempelvis om slåtter av ängsmarker, naturvårdsbränning och röjning av andra värdefulla miljöer.
I Örebro län har skötselåtgärderna minskats med 55 procent jämfört med i fjol. Många av åtgärderna behöver göras regelbundet för att bevara biologisk mångfald och hotade arter, enligt Johan Karlhager vid länsstyrelsen.
– Det kan exempelvis handla om speciell flora i ängsmiljöer som är beroende av kontinuerliga skötselåtgärder. Om det upphör kan det i förlängningen göra att höga naturvärden tar skada, säger han.
Att resurserna krympt märks inte omedelbart men kan få stora konsekvenser om resurserna ligger kvar på samma nivå, menar flera länsstyrelser.
– Det allvarligaste är att vi inte kan sköta om de arter och naturtyper som behöver skötsel för att klara sig. Det är ju ofta huvudsyftet med naturreservaten – att skydda och värna om biologisk mångfald, säger John Granbo i Västernorrland.
Ännu mindre pott
Inför 2024 har regeringen visserligen skjutit till 82 miljoner till åtgärder för värdefull natur, men samtidigt öronmärkt en stor del av pengarna för våtmarkssatsningar och arbete mot invasiva arter.
Därför blir det i praktiken ännu mindre pengar för skötselåtgärder nästa år – ungefär hälften av vad Naturvårdsverket äskat i sitt budgetunderlag för att klara åtgärdsbehoven.
– Det kommer att få stora effekter. Skötseln blir ännu mer bristande och förmågan att ta emot besökare i naturreservat och nationalparker försämras, säger Claes Svedlindh, chef för myndighetens naturavdelning.
Även åtgärderna för att gynna den biologiska mångfalden drabbas men många länsstyrelser kommer att dra ner på andra verksamheter för att "rädda kvar en lägstanivå" av naturvårdsinsatser, tror Svedlindh.
– Det kan handla om naturum eller rovdjursarbete som får minska i omfattning.
För de som besöker nationalparker och naturreservat kommer effekterna att bli tydliga, enligt Svedlindh.
– Det kommer att bli färre områden att åka till för att hitta till exempel fungerande vandringsleder eller utkikstorn.
