Matsvamparna har dykt upp i naturen

Tall-Kalle, gul kantarell och nejlikbroskskivling är några ätbara svampar som börjat dyka upp. Fortsätter vädret som det har gjort hittills, med både värme och regn, kan det komma mycket svamp i år.

Kantarellerna brukar komma till midsommar men det bästa är att plocka dem i slutet av juli eller början av augusti. Arkivbild.

Kantarellerna brukar komma till midsommar men det bästa är att plocka dem i slutet av juli eller början av augusti. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Natur2022-07-01 19:31

Många kan ha en privat svampodling i trädgården utan att veta om det. Det växer nämligen häxringar av nejlikbroskskivling i gräsmattan på nästan alla villatomter så här års.

– Den är sällan plockad av gemene man men är en god matsvamp. Den luktar lite kryddnejlika, säger svampexperten Michael Krikorev.

Skivlingens fot är seg men hatten passar bra som stekt eller friterad. Svampen kan också torkas och användas som krydda.

Tall-Kalle och kantarell

De allra flesta ätbara svampsorter kommer i augusti eller september, men till svampentusiastens stora glädje har det dykt upp omtyckta matsvampar redan nu.

– Vi har de tidiga Karl Johan-svamparna. Finluden stensopp kommer så här års och växer i södra Sverige, framför allt med ek och bok. I norra Sverige har vi en motsvarighet som heter rödbrun stensopp, som även kallas för tall-Kalle.

Men de flesta svampplockare är nog ute efter den gula kantarellen.

– Kantarellerna brukar komma till midsommar, alla år, men de växer ganska långsamt så de brukar inte vara några stora mängder, och de är inte så stora än, säger Krikorev.

Helst ska man låta de tidiga kantarellerna stå kvar och växa till sig.

– De trivs när det är en regnig sommar, regnar det mycket eller regelbundet kommer det ganska gott om kantareller i slutet av juli eller i början av augusti – om det inte blir för torrt, säger han.

"Hokuspokus"

Det är svårt att avgöra tidigt på säsongen om det blir ett bra svampår.

– Det är ungefär som att spå vädret, man kan spå svamptillgången ungefär tio dagar framåt, efter det blir det mer hokus pokus, säger Michael Krikorev och tillägger:

– Men om vädret fortsätter med värme och regn, kan det komma mycket svamp i augusti när det blir lite svalare.

Förväxlingssvampar

Det finns över 10 000 svamparter i Norden varav ungefär 100 är ätliga och innehåller smakämnen som tilltalar många människor. Det finns alltså en hel del svampar i skogen som innehåller skadliga ämnen, och några av dem är väldigt lika de ätliga till utseendet. Dessa svampar kallas för förväxlingssvampar.

Soppar, som har små rör på undersidan av hatten, är oftast ett säkert kort, med djävulssopp som undantag.

Om svampen har skivor på undersidan av hatten ska man gärna veta vad man gör. I gruppen skivlingar finns både ätliga och giftiga sorter.

Förväxlingar med kantarell kan förekomma, men det är inte farligt, enligt Krikorev.

– Det är framför allt narrkantarellen som är lik. Den är inte giftig, men det finns uppgifter om att man kan få lite magont. Den kan vara ganska lik i både färg och form.

För matsvampen nejlikbroskskivling som växer i nästan allas villaträdgårdar finns det framför allt två förväxlingssvampar – gifttrattskivling och gul åkerskivling. Men även om enbart en av dem är giftig uppmanas alla svampplockare att endast plocka svamp som man med säkerhet vet är ätlig.

Fakta: Råd till svampplockare

Svamp bör behandlas som en ömtålig färskvara, jämförbar med skaldjur. Det är mycket vanligare att bli sjuk av dåliga exemplar av ätliga arter än att verkligen bli svampförgiftad.

Plocka bara svampar som du säkert känner igen som ätliga. Undvik gamla tumregler om giftiga och ätliga svampar.

Ta bara svamp som känns fast och frisk.

Plocka aldrig svamp i plastpåse. Det utvecklas lätt bakterier i denna täta miljö.

Skär bort allt som är insektsangripet ("maskätet").

Rensa bort allt skräp och tillaga svampen samma dag.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet


Fakta: Länktips till svampplockare

Det finns flera Facebookgrupper för svampintresserade. Den största är Svamp-klapp som har över 45 000 medlemmar och hundratals dagliga inlägg. Den som lägger upp en bild på sin svamp brukar få snabb hjälp med artbestämning.

SMHI:s nederbördskartor visar var det har regnat. De kan ge en god fingervisning om var det är lönt att leta efter svamp.

På Artportalen.se rapporteras en del svampfynd in. De går att söka genom att ange svampsort, region och tidsperiod.

Svampguiden är en webbsajt som fungerar som forum för svampintresserade. Där publiceras även rapporter om svampförekomst och fakta med bilder om matsvampar.

Sveriges mykologiska förening har sajten svampar.se. Där finns information om olika svampar men också tips på svamprelaterade aktiviteter och kurser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!