Inräknat tidigare beslutat innebär det bland annat att länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne, Jönköping och Örebro har 10–14 miljoner vardera för våtmarksinsatser i år.
Stora ytor våtmark behöver återskapas för att klara flera av landets klimat- och miljöutmaningar samtidigt. Pengarna till länsstyrelserna fokuserar på arters livsmiljöer, åtgärder för våtmarker med skyddsvärd natur samt bidrar till minskade klimatutsläpp.
100 miljoner per år
Länsstyrelserna har ansökt om pengarna och i Naturvårdsverkets beslut beviljas bidrag för 2023 till och med 2025.
"Nu vet vi också att regeringen planerar en permanent finansiering till Sveriges våtmarksarbete. Vår ambition är att fördela omkring 100 miljoner kronor per år framöver", förklarar Conny Jacobson, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Satsningen sjösattes av förra regeringen, men den nya regeringen har gått på samma linje och permanentat den.
I år beviljas 118,8 miljoner kronor.
Totalt planerar länsstyrelserna över 600 insatser och en yta om minst 148 kvadratkilometer berörs.
"Mest hotade arter"
I år bedöms att omkring 35 kvadratkilometer våtmark kan återställas eller nyanläggas med hjälp av bidragen. Det rör exempelvis åtgärder för både klimat och biologisk mångfald, som att lägga igen diken i myrmarker eller avlägsna igenväxning från tidigare utdikad mark.
Stöd ges även till bland annat insatser för rikkärr (ett slags mineralrik myr), strandängar och sällsynta grodor i södra Sverige.
"Flera av åtgärderna kommer att bidra till att bevara några av Sveriges mest hotade arter som är beroende av fungerande våtmarker", säger Bo Nilsson, handläggare på Naturvårdsverket.