Björnloka, parkslide, mårdhund och jättebalsamin – främmande arter har intagit svensk natur. En del är fortfarande sällsynta, andra breder ut sig i en rasande takt som går myndigheterna helt förbi.

Arbetet med bekämpning är svårt, inte minst då det saknas pengar. Naturvårdsverket uppger för TT att man på grund av minskade anslag strök motsvarande 55 miljoner kronor till landets länsstyrelser för åtgärder på land under 2023.

Med start 2024 kommer dock 50 miljoner årligen att betalas ut fram till slutet av 2026, lovar klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L).

– Det här är 50 miljoner som är öronmärka för arbetet mot invasiva arter.

Pengarna, som finns med i den kommande budgeten, ska exempelvis användas för att stärka koordinering av nationella insatser, öka bekämpningsåtgärder regionalt och för att satsa på information till allmänheten.

Men – utbetalningen börjar först nästa år. I år är summan fortfarande noll.

TT: Är 2023 ett förlorat år i den här kampen?

– Nej, jag hoppas inte det. Det är ju så att en stor del av det här arbetet utgår från det preventiva arbetet, där allmänheten rapporterar in fynd och liknande. Det är mycket informationskampanjer – som är den mest kostnadseffektiva insatsen man gör.

I flera delar av landet larmar experter och länsstyrelser dock att det i vissa fall redan är för sent. En del invasiva arter har lyckats bre ut sig på ett sätt som gör bekämpning nära nog omöjlig.

– Det är klart att det krävs att det finns pengar, men jag tycker inte att man ska ge upp och luta sig tillbaka, säger Romina Pourmokhtari.