Under projektets första skarpa år, 2022, upptäckte vädersatelliterna 108 okontrollerade bränder, 39 av dem i skog och mark. I en fjärdedel av fallen var satelliterna först med att larma räddningstjänsten om bränderna.
Systemet bygger på redan existerande teknik i form av två satelliter som SMHI, tillsammans med andra länders meteorologiska institut, nyttjat för väderdata.
Sedan i fjol har systemet, som MSB varit med och utvecklat, förfinats. Vid upptäckt av en brand brukade systemet skicka sms eller mejl till individuella räddningstjänster – nuförtiden är det inlemmat i larmkedjan.
– De bränder som upptäcks av satelliterna går numera direkt in till SOS Alarm, som larmar ut till räddningstjänsterna. De får reda på det inom 15 minuter efter att satelliten har sett det, säger Jenny Sander, handläggare för skogsbränder vid MSB.
Torr sommar
Tekniken blir fortfarande bättre och enligt Sander har SMHI aviserat att man är på väg att förkorta tiden "från detektion till larm" till fem minuter.
– Det gör stor skillnad, förstås.
Satelliterna fyller en annan funktion även när de inte varit först med att larma om en brand, då de snabbt kan ge en exakt plats med koordinater för brandens position.
I sommar kan systemet få jobba hårt. Vädret spås bli torrt och SMHI varnar i helgen för mycket eller extremt stor brandrisk i stora delar av landet. Det är också i sådant väder som systemet fungerar bäst.
– Är det molnigt ser den sämre, men är det klart och dessutom varmt ute har den lättare att hitta bränderna, säger Sander.
Tätorter och kända industrivärmekällor har maskats bort från kartorna, så att systemet inte ger falska utslag. Men systemet är inte perfekt.
Naturligt problem
Omkring tio procent av värmekällorna som identifieras är annat än bränder och systemet kan inte särskilja på en kontrollerad brand från en okontrollerad, utan det är upp till räddningstjänsterna att undersöka.
Dessutom finns ett naturligt problem i att det rör sig om två satelliter som ligger i omloppsbana kring jorden. Den ena passerar Sverige mitt på dan, den andra på natten.
– Den värsta tiden, då flest bränder tänds och börjar bli stora, är under sen eftermiddag och kväll – den tiden täcks inte av satelliter. Då får vi i stället förlita oss på de skogsbrandsbevakande flygplanen, till exempel, säger Jenny Sander.
Hon beskriver satelliterna som "en liten pusselbit" i ett större arbete.
– De upptäcker kanske inte jättemånga bränder, men varje brand man upptäcker tidigt är så klart en vinst.