"Den optimala upplevelsen". Så marknadsför ett turistföretag heliskiing på sin hemsida. Extremsporten där skidåkaren tas med helikopter upp till en bergstopp, knäpper på sig skidorna och sedan sicksackar nedför sluttningen i orörd snö.
Säsongen vid berget Kebnekaise sätts i gång i mars, något som oroar Niila Inga, vars renar tvingas beta högre upp på fjället till följd av klimatförändringarna.
– På grund av den svåra vintern har vi inte tillgång till våra vanliga vinterbetesmarker. Därför har vi 80 procent av samebyns renhjord ute på fjället. Det är bara nu i år som vi har det, och vi har renarna i det högalpina området som samtidigt är det som är högintressant för turistnäringen, säger han.
Renarnas betesro hotas
Laevas sameby och turistaktörerna har under de senaste tio åren haft en dialog som enligt Niila Inga fungerat bra – tills nu – när parterna inte lyckats komma överens om en samförståndslösning, något SVT Norrbotten var först att rapportera om.
– Det går inte att bedriva heliski-verksamhet inne bland renarna. Det här är ett exceptionellt år på det sättet att vi har så mycket ren och att de är utspridda överallt i det här högalpina området, konstaterar han.
Väljer aktörerna att gå emot samebyns vädjan om att inte bedriva sin verksamhet i områdena där renarna vistas ser Niila Inga ingen annan utväg än att polisanmäla dem enligt paragraf 94 i rennäringslagen.
– Det är olagligt att störa betande renar. Vi hoppas att vi inte ska behöva göra det men det är den enda utvägen vi har, säger han.
Samebyn har även ett djurägaransvar som innebär att man inte får vanvårda sina djur. Om en veterinär vid en djurskyddskontroll anser att djuren är undernärda eller överstressade kan samebyn i värsta fall åtalas för djurplågeri.
– Vi försöker se till att de har de så bra som möjligt, men så kommer tredje part och stör och gör det omöjligt för oss att upprätthålla en god djurvälfärd, säger han.
"Handlar inte om att jävlas"
Niila Inga uppger att åtta-nio olika helikoptrar flyger fram och tillbaka över stora områden kring Kebnekaise så länge det är ljust på dagarna.
Buller, hovrande och en konstant mänsklig närvaro gör att renarna inte får lugn och ro, utan skräms iväg. I slutändan kan det leda till att renarna blir undernärda och dör till följd av det.
– Vi hoppas att företagen ska respektera att det inte fungerar, vi gör det här enbart för att renen ska få den viktiga betesron. Det handlar inte om att jävlas. Vi gör det för att renen ska överleva, säger han.
TT har försökt nå Monica Risenius, vd på turistföretagens intresseorganisation Kiruna Lappland utan framgång. Hon uppger däremot för SVT Norrbotten att hon inte vill ge några kommentarer i nuläget.
– Det är en mycket skör situation för alla berörda. Vi fokuserar nu på att se hur vi kan komma vidare på ett hållbart sätt, säger hon till public service-bolaget.