När fiskarna rör sig i vattnet utsöndrar de små dna-fragment, så kallat miljö-dna, bland annat genom avföringen.

Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hittat ett sätt att uppskatta mängden fisk, exempelvis gädda, genom ett enkelt vattenprov.

Enligt doktoranden Erik Karlsson finns ett tydligt samband mellan koncentrationen av gädd-dna och mängden gädda i en vattensamling.

– Resultaten ser lovande ut, så vi har ju hög förhoppning på att det kommer att fungera även i naturlig miljö, säger han.

– Den konventionella metoden innebär olika former av fiske. Men med den här metoden behöver man inte hantera fisken över huvud taget, så det finns ingen risk för skada eller dödlighet alls.

Nytt fält

Miljö-dna är ett relativt nytt forskningsfält som också kan användas på land, i exempelvis jord eller snö.

Medan tidigare studier ofta fokuserat på att inventera hur många arter det finns, visar det sig nu att liknande metoder kan användas för att uppskatta mängden av en viss art. Det kan vara särskilt användbart just i vatten, enligt Erik Karlsson.

– I vetenskapliga termer är den en relativt ny metod, så det finns stora förhoppningar på den. Vatten och fisk har blivit ett fokusområde och vi har fokuserat på gädda eftersom det är en art som vi behöver ha koll på och där det inte finns tillräckligt bra metoder i dag, säger han.

Billigast = bäst

Det visade sig dessutom att den billigaste metoden att extrahera dna också var den bästa. Förhoppningen är att metoden ska göra det både billigare och fiskvänligare att uppskatta mängden fisk i exempelvis en sjö.

– Det vore optimalt för den fortgående miljöövervakningen och för att kunna övervaka fiskbestånden över tid, säger Erik Karlsson.