Skogsägare rasar mot nya regler för avverkning

Rutinerna för skogsägare som vill göra avverkningar skärps, som en följd av flera domar. Varje fågel i skogen ska kartläggas, och tas hänsyn till.
–Detta kommer att omöjliggöra skogsbruk under långa tider på året, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.

En skogsmaskin av typ skördare under slutavverkning i Värmland. Arkivbild.

En skogsmaskin av typ skördare under slutavverkning i Värmland. Arkivbild.

Foto: Fredrik Persson/TT

Natur2022-02-10 13:40

Skogsstyrelsen gick ut med de nya direktiven till skogsägare på torsdagen. De har sin grund i flera avgörande domar på senare tid.

– Vi kan inte göra på något annat sätt än att följa rättsutvecklingen, säger Göran Rune, avdelningschef på Skogsstyrelsen.

– Det är stora förändringar, tillägger han.

Skogsägare som gör en kalavverkning på mer än ett halvt hektar måste lämna in en avverkningsanmälan. Skogsstyrelsen får in cirka 65 000 sådana per år. Det är behandlingen av dessa som nu ändras.

Varje individ

Skogsägarna måste nu visa att man tar hänsyn till varje fågel, på individnivå. Alla vilda fågelarter är fridlysta. Hänsyn måste också tas till en rad andra fridlysta djur och växter.

– Det här kunskapskravet har vi inte varit i närheten av tidigare, konstaterar Göran Rune.

– Hur ska skogsägaren inventera, dokumentera, och presentera?

Nu arbetar Skogsstyrelsen med att reda ut hur detta ska göras i praktiken.

– Vi måste hjälpas åt hitta arbetssätt som underlättar för markägarna att ta det här ansvaret, säger Göran Rune.

En konsekvens av nyordningen kan vara att avverkning inte får göras under fåglars häckningstid.

LRF Skogsägarna är mycket kritiska.

– Detta är utomordentligt allvarligt, säger Paul Christensson.

"Regeringen kan ändra"

Men han riktar sig inte mot Skogsstyrelsen, eller mot domstolarna vars avgöranden lett till torsdagens besked.

– Regeringen har gjort en överimplementering av EU:s artskyddsdirektiv. Vi har sett den här frågan komma sedan artskyddsförordningen började tillämpas på ett nytt sätt.

Den nuvarande artskyddsförordningen trädde i kraft 2008.

Enligt LRF Skogsägarna har Sverige valt att införa EU-direktivet i lagstiftningen på ett annat sätt än de flesta andra länder.

– Regeringen kan ändra detta i morgon, anser Paul Christensson.

– Skogsägare är beroende av biologisk mångfald och att naturen fungerar. Men det måste vara möjligt att bruka skogen också, säger han.

Skogsstyrelsen håller med om att den nya lagtolkningen är sträng och krävande.

– Detta är en jätteutmaning, både för skogsägare och för myndigheten, säger Göran Rune.

Det är skogsägaren som måste bevisa att det man skriver i avverkningsanmälan stämmer.

– Om skogsägaren säger att en fågelart inte finns på den aktuella marken, då ska vi kunna fråga hur man kan säga det, säger Göran Rune.

Nytt vid avverkning

Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.

Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur.

Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs, för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.

Skogsstyrelsen kommer att oftare behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren om fridlysta arter.

Reglerna gäller inte röjning eller gallring, då ingen avverkningsanmälan görs.

Källa: Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!