”Ödet för hela den levande världen” kommer att avgöras i Kanada. De ödesmättade orden kommer från forskare som i tidskriften Science pekar ut det pågående FN-mötet COP15 om biologisk mångfald i Montreal som "betydligt viktigare" än klimatmötet COP27 som nyss ägde rum i Sharm El-Sheikh.
Forskarna pekar bland annat på att krisen för den biologiska mångfalden har fått mycket mindre uppmärksamhet än klimatkrisen, men att den är både mer brådskande och komplex.
Ett ”misslyckade är inte är ett alternativ” i Kanada, betonar forskarna som ser flera anledningar till optimism, bland annat förslaget på förhandlarnas bord om att skydda 30 procent av jordens yta till 2030.
Långt ifrån varandra
Förväntningarna på mötet är med andra ord höga – och trycket hårdnar nu på världens ledare att nå framsteg.
Ett viktigt mål på COP15 är att enas om ett ”Parisavtal för naturen”, ett ramverk för arbetet med att stoppa förlusten av arter och förstörelsen av ekosystem som människans livsstil orsakar.
Men trots intensiva förhandlingar dagarna innan mötets öppnande på onsdagen, står länderna långtifrån varandra på många punkter.
– Det har gått långsamt hittills, och just nu är det svårt att säga hur det går. Men först nu tror jag att vi kan börja hitta vägar framåt, eftersom vi nu arbetar på ett annat sätt i nya grupper, säger Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare.
Långt ifrån varandra
Utkastet till ett ramavtal var in i det sista fullt med hakparenteser, vilket visar att länderna inte är överens. Och i stället för att minska innehåller utkastet nu ännu fler parenteser än när ländernas representanter började diskutera under förmöten till COP15.
– Det tror jag många känner frustration över. Samtidigt blir det nog lättare nu när mötet är igång på riktigt och alla frågor kommer upp på bordet, vilket de inte var innan, säger Charlotta Sörqvist.
En sådan fråga som diskuterades under onsdagen, den första officiella mötesdagen, handlar om resursmobilisering, som väntas bli en av knäckfrågorna under mötet.
I korthet handlar det om hur rikare länder i ”globala nord” ska hjälpa fattigare länder i ”globala syd” med pengar och andra resurser för att skydda sin natur. Det är viktigt eftersom omkring 80 procent av den biologiska mångfalden uppskattas finnas i länder med knappa resurser att bevara den.
Resursfrågan måste med
Enligt Charlotta Sörqvist är det tydligt att många vill avvakta att diskutera de 22 åtgärdsmålen på mötesagendan, som handlar om alltifrån övergödning och bekämpningsmedel till invasiva arter och plastnedskräpning, innan resursfrågan finns med på bordet.
– En första diskussion om resursmobiliseringen pågick till sent igår kväll, och förhandlingarna fortsätter.
Mätbara mål
Hon betonar att man ännu bara är i startgroparna, och att mötet än så länge mest handlat om hur man ska organisera arbetet.
En viktig fråga på COP15 är att sätta mätbara mål för ländernas arbete med biologisk mångfald, för att arbetet ska kunna följas upp. Det ses som nödvändigt för att ett nytt ramavtal inte bara ska bli tomma ord, i likhet med tidigare försök att rädda den biologiska mångfalden.
– Frågan kring hur uppföljningen ska gå till behöver nog diskuteras innan vi kan komma vidare i förhandlingarna om själva åtgärderna. Det är komplext att så många frågor hänger ihop. Men det finns en vilja att komma framåt, säger Charlotta Sörqvist.