Duo får kemipris för elegant molekylbygge

Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat en helt ny metod för att bygga molekyler – som kan användas till att framställa läkemedel och andra nyttiga ting. Metoden betecknas som förvånansvärt enkel.
–Egentligen är det märkligt att ingen kom på detta tidigare, säger Peter Brzezinski, ledamot av Nobelkommittén.

Nobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian.

Nobelpriset i kemi går till Benjamin List och David MacMillian.

Foto: Claudio Bresciani/TT

nobel2021-10-06 05:00

De två forskarna som prisas är Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA. De blev båda lika överraskade över utmärkelsen.

– Jag förväntade mig absolut inte detta. Ni har verkligen förgyllt min dag, säger Benjamin List.

Officiellt kallas deras metod asymmetrisk organokatalys. För att bygga molekyler behövs katalysatorer, ämnen som styr kemiska reaktioner. Traditionellt har man använt två typer av katalysatorer – metaller och enzymer.

Men List och Macmillan kom runt år 2 000 på att man istället kunde använda små organiska molekyler, exempelvis aminosyror som kan hämtas från vilken organism som helst.

Upptäckten fick omedelbart ett stort genomslag, och ledde direkt till en explosiv utveckling, bland annat inom läkemedelsframställningen. Exempel på detta är paroxetin som används mot ångest och depression, och det antivirala läkemedlet oseltamivir som används vid luftvägsinfektioner.

MIljövänligt

– Man tar alltså små organiska molekyler för att bygga andra molekyler. Fördelen är att det hela är miljövänligt, och förvånansvärt enkelt, säger Peter Brzezinski.

Varför ingen kom på metoden förrän år 2 000 är oklart. Men möjligen beror det på att de enklaste tankarna är de svåraste att tänka, enligt Peter Somfai, ledamot av Nobelkommittén.

– Vår sikt skyms av starka föreställningar om hur världen är beskaffad, och det gäller att se igenom alla dessa föreställningar.

Benjamin List är på semester med sin familj, berättar han i en intervju under presskonferensen på Vetenskapsakademien.

– Det är svårt att förklara, men det var ett väldigt speciellt ögonblick som jag sent kommer glömma, säger han om samtalet från akademin..

– Jag trodde att någon skojade med mig. Jag satt och åt frukost med min fru, säger han.

Fällde tårar

Även David MacMillan hade svårt att tro att beskedet var sant. Först när han såg det på New York Times förstasida sjönk det in.

– Jag ringde min syster i Skottland och vi fällde några tårar tillsammans, säger David MacMillan till TT.

– Det håller fortfarande på att sjunka in men vi är otroligt stolta. Det känns som ett betydelsefullt erkännande, tillägger han.

Molekyler byggs inte bara för läkemedelsframställning. Många forskningsområden och industrier är beroende av vår förmåga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hållbara material och lagra energi i batterier.

Utvecklingen av organokatalysen har gått mycket fort sedan 2000, och pristagarna List och MacMillan är fortfarande ledande på området. Intressant nog kom de på konceptet med organokatalysatorer var och en för sig.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

Fakta: Pristagarna

Benjamin List, född 1968 (53 år) i Frankfurt, Tyskland. Fil.dr 1997 vid Goethe-Universität Frankfurt am Main, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr, Tyskland.

David W.C. MacMillan, född 1968 (53 år) i Bellshill, Storbritannien. Fil.dr 1996 vid University of California, Irvine, USA. Professor vid Princeton University, USA.


Fakta: Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!