Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.

Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.

Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.

Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil rights defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska freds och Amnestys svenska avdelning.

Organisationen Memorial har klassats som "utländsk agent" i Ryssland. Den har också tvingats upplösas helt och hållet.

Lagen om "utländska agenter" stiftades 2012 och utvidgades 2017 till att även gälla medieorganisationer. Företag och organisationer kan klassas som "utländska agenter" om de tar emot pengar från utlandet och det kan räcka med en enda pengaöverföring.

De som av en domstol klassas som "utländsk agenter" måste nämna det i all sin kommunikation och i sina publiceringar, även på nätet. Det ställs även mycket hårda redovisningskrav på dem, som i praktiken kan vara svåra att leva upp till.

Även privatpersoner kan klassas som "utländska agenter", vilket innebär att alla, även privata, transaktioner och betalningar ska redovisas för myndigheterna minst fyra gånger per år.

Följs inte bestämmelserna riskerar bolagen böter. Organisationernas och företagens sajter kan dessutom blockeras i Ryssland.

Oleksandra Matvijtjuk föddes 1983 i Bojarka i Kievregionen, i dåvarande Sovjetrepubliken Ukrainska SSR.

Som nyexaminerad jurist började hon 2007 arbeta för den då nystartade organisationen Center for civil liberties (CCL), som hon i dag leder. De första åren fokuserade CCL på lagstiftning med syfte att göra Ukraina mer demokratiskt och öka det folkliga inflytandet på landets rätts- och polisväsenden. Under Euromajdan-protesterna 2013–2014, som ledde till att dåvarande president Viktor Janukovytj avsattes, bistod CCL gripna demonstranter med juridiskt stöd och dokumenterade övergrepp begångna av Janukovytjs säkerhetsstyrkor.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 började CCL dokumentera fall av politisk förföljelse på Krimhalvön och brott begångna av de ryskstödda separatisterna i Donetsk och Luhansk. Arbetet med att dokumentera krigsbrott intensifierades efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari i år.

I september tilldelades Oleksandra Matvijtjuk och Center for civil liberties 2022 års Right Livelihood-pris. I oktober offentliggjordes att CCL, tillsammans med den ryska organisationen Memorial och den belarusiske demokratiprofilen Ales Bjaljatski, även tilldelas Nobels fredspris 2022.

Den svenska biståndsmyndigheten Sida har stöttat CCL sedan 2018. Mellan 2018 och 2020 utgick totalt 722 400 kronor i Sida-stöd. Under perioden 2021–2024 är det tänkt att sammanlagt 6,6 miljoner kronor ska gå från Sida till CCL.