Höga odds för upptäckter om rymdens mysterier

Pyttesmå partiklar eller listiga material tros ha större chans att ge årets fysikpris än avlägsna galaxer och rymdmysterier. Tidigast klockan 11.45 i dag vet vi vem som tilldelats årets Nobelpris i fysik.

Nobelmedaljen.

Nobelmedaljen.

Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Nobel2023-10-03 05:30

Årets Nobelpris i fysik kan handla om något av dessa ämnen. Många experter tror att nya material och ny teknik kommer att belönas denna gång, inte ren partikelfysik eller rymdforskning.

Pristagarna tillkännages av Kungliga vetenskapsakademien tidigast klockan 11.45 i dag, tisdag.

När priset utannonseras brukar de flesta i publiken hoppas att det ska bli något om rymden, kanske svarta hål, avlägsna galaxer eller planeter i andra solsystem. Få av oss vanliga dödliga uppskattar pyttesmå partiklar. Inte heller nya material brukar väcka någon större entusiasm.

Men just det senare kan komma att belönas i år. En av kandidaterna är Sharon Glotzer vid University of Michigan i USA. Hon har studerat hur materia kan bli självorganiserande, med implikationer för framställningen av nya typer av material.

En annan kandidat är Federico Capasso vid Harvard University i USA, för banbrytande forskning om så kallade kvantkaskadlasrar med vars hjälp man bland annat kan upptäcka mycket små mängder avgaser i luften.

2022 belönades Alain Aspect, Frankrike, John Clauser, USA och Anton Zeilinger, Österrike, för att de visat att mycket små partiklar kan gå skilda vägar och hamna mycket långt ifrån varandra, men ändå hänga samman.

Fysikpristagare

Sedan starten 1901 har ett fåtal länder dominerat bland fysikpristagarna:

USA: 96 pristagare.

Tyskland: 28 pristagare.

Storbritannien: 25 pristagare.

Frankrike: 14 pristagare.

Många giganter på fysikens område har under årens lopp belönats: Wilhelm Röntgen, Tyskland (1901), Marie Curie, Polen/Frankrike (1903), Albert Einstein, Tyskland (1921), Niels Bohr, Danmark (1922), Enrico Fermi, Italien (1938), Luis Alvarez, USA (1968), Arno Penzias, USA (1978), Steven Weinberg, USA (1979), Peter Higgs, Storbritannien (2013). och Roger Penrose, Storbritannien (2020).

Källor, Statista, Nobelstiftelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!