De som belönas är Carolyn Bertozzi, USA, Morten Meldal, Danmark och Barry Sharpless, USA. Sharpless har därmed tilldelats sitt andra Nobelpris i kemi - det första fick han 2001.

De tre pristagarna har var och en för sig utvecklat klickkemin - som fått sitt namn av deras metoder som får två molekyler att snabbt snäppa in i varandra.

– Det säger bara klick. Det hela är ett funktionellt sätt att bygga molekyler, säger Johan Åqvist, otdförande i Nobelkommittén för kemipriset.

Det var Meldal och Sharpless som utvecklade kemiska reaktioner som gav önskat resultat där de två molekylerna – som består dels av kol, dels av ett annat ämne, oftast kväve – snabbt gjorde att de band till varandra. Kronjuvelen i sammanhanget var en reaktion med den tungvrickande benämningen kopparkatalyserad azid-alkyn cykloaddition. Den har sedermera lett till framställning av läkemedel och kartläggning av dna.

Högre nivå

Carlyn Bertozzi tog sedan det hela till en högre nivå genom att utveckla så kallade bioortogonala reaktioner, klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer.

Detta gjorde Bertozzi för att kunna kartlägga en sorts svårfångade molekyler som finns på cellernas yta, och hon lyckades göra det utan att störa cellernas vanliga kemi.

– Hon började säkert med bakterier, men i dag har hon gjort det på möss, säger Christina Moberg, professor i organisk kemi och ledamot av fysikkommittén.

Reaktionerna utnyttjas nu inom forskningen för att utforska celler och biologiska processer. De har även bidragit bland annat till utvecklingen av mer träffsäkra cancerläkemedel som nu testas hos patienter.

Svårt att andas

Carolyn Bertozzi är med på telefon under presskonferensen där pristagarna tillkännagavs.

– Jag är överväldigad och sitter här och har nästan svårt att andas, säger hon.

Hon får frågan om hon blev chockad över att bli väckt mitt i natten med den här nyheten.

– Ja. Det är en underdrift. Jag är inte helt säker på att detta är verkligt, men det blir mer verkligt för varje minut som går, säger hon vidare.

Påverka behandlingar

Carolyn Bertozzi får också frågan om vad priset och pristagarnas arbete kan innebära för kemin som område:

– Jag tror att forskningsfältet med bioortogonal kemi och klickkemi fortfarande är i ett inledningsskede, säger hon.

– Jag tror att tillämpning inom bioteknik, inom läkemedelsindustrin och nya sätt att behandla och diagnosticera sjukdomar är områden som kommer att påverkas mycket av klickkemi, vilket de redan har, säger hon.

Morten Meldal blir den förste dansken att tilldelas ett Nobelpris på 25 år, och blott den andra någonsin att få det i kemi.

– Det är en väldigt, väldigt stor ära. Jag är fortfarande djupt skakad, säger han enligt Danmarks Radio.

Meldal hoppas att priset kan inspirera unga människor som vill studera kemi.

– Jag tror att lösningen i många av de framtida utmaningar vi har ligger i kemin, säger han.