Det är helgdag i München där 61-årige Ferenc Krausz är professor vid Ludwig-Maximilians universitet. Så något firande med kollegorna blir det nog inte under tisdagen, berättar han kort efter det att årets Nobelpristagare i fysik tillkännagivits.
– Jag har inte hunnit tänka så mycket på hur jag ska fira. Mina kollegor njuter av sin lediga dag, men jag hoppas att vi ses i morgon och då öppnar vi nog en flaska champagne, säger han till TT över telefon från München.
– Jag är väldigt tacksam till alla som har bidragit till att det här har blivit verklighet. De är väldigt många.
"Överväldigad"
Men Ferenc Krausz, som också är chef vid Max Planck-institutet för kvantoptik, hade inte väntat sig priset.
– Jag har förstås fått ett samtal från Nobelkommittén, men det är inte tillräckligt bevis för att jag inte drömmer. Men med tanke på hur många samtal jag har fått bara de senaste minuterna så är jag nog vaken trots allt, säger han och skrattar.
– Jag är överväldigad. Det är en stor glädje och ära.
TT: Vad tänkte du när Nobelkommittén ringde?
– Ja du..., säger Krausz och försöker hitta orden.
– Det är en väldigt speciell stund, det finns inte mycket utrymme för stora tankar. Jag höll andan, tänkte på vad som egentligen sades och försökte att inte svimma. Jag försökte bara greppa vad som hänt.
"Liten värld"
Årets tre Nobelpristagare i fysik "belönas för sina experiment som gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler". Krausz känner väl till Anne L’Huillier och Pierre Agostini som han delar priset med.
– Självklart. Vetenskapsvärlden är liten.
TT: Vad betyder priset för din forskning och för ditt fält?
– För mig personligen kommer det att betyda att jag de kommande veckorna och månaderna antagligen kommer att ha lite mindre tid att göra den forskning som jag tycker så mycket om att göra, säger Krausz.
– Men jag hoppas också att det kommer att få betydelse för hela fältet. Priset är bra feedback om att det är viktigt att bedriva den här forskningen på det sätt som många grupper runt om i världen gör. Det är en stor uppmuntran.
TT: Kommer du till Stockholm och tar emot priset?
– Jag ser fram emot det.