1901: Fel författare vann!
Den franske poeten Sully Prudhomme (1839–1907) tilldelas det första Nobelpriset i litteratur. 42 svenska kulturpersonligheter, däribland August Strindberg och Anders Zorn, rasar och attackerar Svenska Akademien. De anser att Prudhomme är undermålig och att priset borde ha gått till den mer nyskapande ryssen Lev Tolstoj i stället. I backspegeln är det lätt att se att lag Strindberg hade rätt: Tolstoj är i dag en gigant i litteraturhistorien medan Prudhomme är tämligen bortglömd.
1908: Rudolf Vem?
Den tyske filosofen Rudolf Eucken får litteraturpriset. Problemet är bara att ingen har hört talas om honom. Senare visar det sig att pristagaren var en kompromiss mellan två rivaliserande falanger inom Svenska Akademien – en kompromiss som ingen ville ha.
1911: Curie vänder skandal till succé
Marie Curie belönas med kemipris. Men strax före prisceremonin uppdagas att hon prasslat med en gift kollega, Paul Langevin. Den försmådda hustrun skvallrar till den franska pressen som skriver frenetiskt. Den totalt mansdominerade Vetenskapsakademien uppmanar Curie att stanna hemma. Hon kommer ändå – och gör dundersuccé.
1919: Allierade rasar
Kemipriset går till tysken Fritz Haber för en storskalig metod att framställa ammoniak från luftens kväve och väte. Ammoniak är en viktig komponent i konstgödsel, själva grunden för det moderna jordbruket. Så långt allt väl. Men samme Haber hade även utvecklat stridsgaser under första världskriget, något som får de allierade länderna att gå i taket över priset.
1936: Hitler rasar
Den tyske journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky tilldelas fredspriset. 1931 hade han dömts till fängelse för landsförräderi efter att ha protesterat mot Tysklands upprustning, men benådats efter internationella protester. När nazisterna sedan kom till makten sattes han i koncentrationsläger.
Fredspriset gör Adolf Hitler ursinnig. Han förbjuder alla tyskar att ta emot Nobelpris, och Ossietzkys böcker bränns på bål. Ossietzky dör två år senare i sviterna av sin lägervistelse.
1949: Lobotomi belönas
Portugisen António Egaz Moniz får medicinpriset för "upptäckten" av lobotomi, en behandlingsmetod som senare hamnade på den medicinska vetenskapens mest illaluktande skräphög.
1958: Diktatur nekar pris
Boris Pasternak, mannen bakom "Doktor Zjivago", får litteraturpriset, men tvingas tacka nej av dåvarande Sovjetunionen. Först 1988 kunde ”Doktor Zjivago” tryckas i Pasternaks hemland.
1964: För fin för Nobel?
Den franske författaren Jean Paul Sartre tackar helt frivilligt nej till litteraturpriset. Rykten gör dock gällande att han sedan ångrade sig och ville ha prispengarna, något han inte fick.
1970: Fegt, säger Moberg
Den ryske författaren Aleksandr Solzjenitsyn anser sig tvingad att tacka nej till Nobelpriset – av rädsla för att inte få återvända till Sovjetunionen om han kom till Sverige. I en känd tv-debatt angriper Vilhelm Moberg statsminister Olof Palme och anklagar regeringen för att ha handlat fegt.
1973: Fiender får dela
De två dödsfienderna Henry Kissinger, USA:s utrikesminister, och Nordvietnams förhandlare Le Duc Tho delar på fredspriset. Den senare tackar nej.
1974: Jäv bland vinnare
Eyvind Johnson och Harry Martinson får dela på litteraturpriset. Pinsamt nog är de båda medlemmar av Svenska Akademien, som delar ut priset. En häftig jävsdiskussion bryter ut.
2003: Bitter kamp
Amerikanen Raymond Damadian anser att även han borde ha prisats för upptäckten av magnetresonanskameran, som belönats med det årets medicinpris. Men i stället för att knyta näven i fickan köper han helsidesannonser i The New York Times, The Washington Post och The Los Angeles Times. Annonserna, som kostar hundratusentals dollar, består av en bild på en upp och nedvänd Nobelmedalj med texten: "The shameful wrong must be righted".
2003: Ring, ring!
Dåvarande statsminister Göran Persson pratar i mobilen – mitt under den finaste middagen av dem alla. Persson försvarade sig senare med att han var tvungen. Dåligt! sade stilexperten Magdalena Ribbing.
2007: Ännu ett etikettsbrott
Perssons efterträdare på statsministerposten, Fredrik Reinfeldt, gör misstaget att slicka sig om fingrarna under middagen. Ooops! Åren därefter sköter han sig och håller händerna där de ska vara.
2011: Pristagare var död
Kort efter att Nobelpriset i medicin/fysiologi hade presenterats blev det känt att pristagaren Ralph Steinman hade dött några dagar tidigare. Nobelstiftelsens styrelse kallade till ett extra möte – som kom fram till att priset skulle delas ut ändå.
2016: Motvillig pristagare
Bob Dylan tilldelas Nobelpriset i litteratur. Att en låtskrivare får Nobelpriset är en sensation, men Dylan själv verkar måttligt intresserad av utmärkelsen. Det tar flera veckor innan Akademien hör något från honom, han uteblir från ceremonin och levererar sin obligatoriska Nobelföreläsning — ett inspelat föredrag — först i sista sekunden.
2017: Avslöjande om kulturprofilen och kris i Akademien
En djup spricka inom Svenska Akademien uppstår sedan 18 kvinnor vittnat i Dagens Nyheter om hur de utsatts för sexuella övergrepp av "kulturprofilen" – en man med nära koppling till Akademien. Ständiga sekreteraren Sara Danius meddelar kort efter avslöjandet att alla band till kulturprofilen klipps. Hårda interna stridigheter följer och flera ledamöter väljer att lämna arbetet i Akademien. Senare avgår även Danius och lämnar sin stol. I maj 2018 meddelas att inget Nobelpris i litteratur ska delas ut det året. Kulturprofilen döms samma år för två fall av våldtäkt.
2023: Vetenskapsakademin skjuter sig i foten
I vanlig ordning presenterar Kungliga Vetenskapsakademien årets kemipristagare vid en högtidlig presskonferens i Stockholm vid lunchtid. Men redan vid halv åttatiden samma morgon plingar det till i nyhetsredaktionernas mejlkorgar sedan akademin lyckats med konststycket att skicka ut tillkännagivandet drygt fyra timmar för tidigt. Stressade ledamöter och presstalespersoner gör sitt bästa för att övertyga pressen om att något beslut i själva verket inte är fattat – men när det väl blir dags för presskonferens visar det sig att lagt kort ligger.