Prisas för partiklarna som Einstein tvivlade på

Kan partiklar gå skilda vägar och hamna mycket långt ifrån varandra, men ändå hänga samman? Einstein tyckte det verkade orimligt, men han hade fel. Nu belönas tre forskare med årets Nobelpris i fysik för att de visat att det går att undersöka och kontrollera sådana partiklar.

Hans Ellegren (mitten), Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, tillkännager vinnarna av 2022 års Nobelpris i fysik: Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger. Till vänster sitter professor Eva Olsson och till höger professor Thors Hans Hansson.

Hans Ellegren (mitten), Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, tillkännager vinnarna av 2022 års Nobelpris i fysik: Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger. Till vänster sitter professor Eva Olsson och till höger professor Thors Hans Hansson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Nobel2022-10-04 05:45

De tre forskarna är Alain Aspect, Frankrike, John Clauser, USA och Anton Zeilinger, Österrike.

Var och en för sig har de tre genom olika experiment banat väg för en pågående revolution inom den så kallade kvantmekaniken.

Det hela är mystiskt och svårfattligt. Partiklar som befinner sig i ett sammanflätat tillstånd, som är kvantmekaniskt sammanflätade, exempelvis ljuspartiklar, men som rör sig bort från varandra över långa avstånd, hör ändå ihop i en enhet – trots avståndet.

– När de avlägsnat sig finns det fortfarande en koppling mellan dem, och om man mäter egenskaperna hos den ena får man information om den andra, säger Anders Irbäck, professor i teoretisk fysik och ordförande i Nobelkommittén för fysikpriset.

Det som händer den ena partikeln i ett sådant par avgör alltså vad som händer med den andra.

Fysik som filosofi

– Det är snudd på filosofi, likaväl som fysik. Det är mycket anmärkningsvärt, inte alls intuitivt. Einstein störde sig mycket på detta, säger Irbäck.

Hans kollega i kommittén, Eva Olsson, lägger till:

– Det här öppnar dörren till en annan värld.

I dagsläget är det oklart vad kunskaperna kommer att leda fram till, men många pratar om den tredje kvantrevolutionen. De två första gav oss transistorn och lasern, den här kan ge oss sådana saker som kvantdatorer – som inte har så mycket gemensamt med dagens datorsystem som bygger på ettor och nollor. En kvantdator hänger i stället samman i ett enda sammanflätat tillstånd.

Det kan också bli möjligt att skapa ny krypterad och avlyssningssäker kommunikation.

Det var John Clauser och Alain Aspect som började det hela med olika experiment.

Anton Zeilinger demonstrerade sedan ett fenomen som kallas kvantteleportation. Det gör det möjligt att flytta ett kvanttillstånd från en partikel till en annan som befinner sig långt borta.

– Det handlar om att teleportera information. Man flyttar helt enkelt kvantmekanisk information, säger Irbäck.

Väcks av TT

Anton Zeilinger, som deltog vid pressträffen i Stockholm per telefon, tror att priset kommer att bli en sporre för unga människor att söka sig till kvantfysiken.

– Jag förstår att priset är väldigt viktigt för forskningsområdet. Men jag är nyfiken på vad vi kommer att få se om tio, tjugo år.

Amerikanen John Clauser togs dock på sängen. Klockan är 2.54 på morgonen hos honom när TT Nyhetsbyrån ringer och väcker honom, och berättar att han är Nobelpristagare.

– Hahaha! Jag är väldigt glad, svarar han när han fått beskedet.

Han har tidigare varit nominerad till priset men inte trott att han skulle få det.

På frågan vad han ska göra med pengarna svarar han:

– Jag ska väl lägga dem på sparkontot. Men jag har inte bestämt mig än eftersom jag inte var förberedd på det här.

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik har delats ut vid 116 tillfällen. Antalet pristagare är 221, varav en, John Bardeen, USA, belönades två gånger, 1956 och 1972.

Fysikpriset är det mest mansdominerade av alla pris. Endast fyra kvinnor har tilldelats priset.

Vid några tillfällen delades inget pris ut: åren 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest fysikpristagare: USA 97, Tyskland 28, Storbritannien 25, Frankrike 14.

Källa: Nobelstiftelsen


Fakta: Pristagarna

De tre forskarna får priset för "experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”.

John F Clauser, 79 år

J F Clauser & Associates, Walnut Creek, Kalifornien, USA

“Clauser vidareutvecklade fysikern John Bells idéer från 1960-talet till ett praktiskt genomförbart experiment.”

Alain Aspect, 75 år

Université Paris-Saclay och École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike

“Aspect utvecklade experimentet och använde det för att täppa till ett viktigt kryphål. Han kunde växla inställningarna för mätningen efter att ett sammanflätat par hade lämnat sin källa".

Anton Zeilinger, 77 år, Universität Wien, Österrike

“Med förfinade verktyg kunde Anton Zeilinger börja använda sammanflätade kvanttillstånd i en lång serie olika experiment”.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien


Fakta: Så utses Nobelpristagarna

Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademien.

Medicinpristagarna utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet och Svenska Akademien beslutar om vem som ska få litteraturpriset.

Vid samtliga dessa institutioner finns särskilda Nobelkommittéer, som varje år gör omfattande utredningar kring ett urval nominerade. Namnförslagen kommer in via nomineringar, som bara får göras av vissa särskilt utsedda personer. Det handlar exempelvis om forskare, tidigare pristagare och akademiledamöter. Kommittéerna tar fram ett förslag som läggs fram för respektive prisutdelande institution, som därefter röstar fram årets pristagare.

Gällande fredspriset så utser Stortinget i Norge de ledamöter som bildar den norska Nobelkommittén, som ansvar både för utredningsarbetet och prisbeslutet.

Källa: Nobelstiftelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!