Pristagarna kommer att tillkännages den här veckan med start på måndagen då Karolinska institutet avslöjar vilka som får priset i medicin/fysiologi. Därefter meddelar Vetenskapsakademin vilka som belönas i fysik (tisdag) och kemi (onsdag).

Ofta brukar människor sucka lite när de hör om priserna, en naturlig reaktion med tanke på att det normalt rör sig om komplicerade fenomen.

De högsta suckarna brukar reserveras för fysikpriset, framför allt när det är partikelfysik det handlar om och man måste behärska avancerad matematik för att fullt ut förstå vad pristagarna gjort. Det är mer populärt om priset går till rymdforskning, som i fjol då huvudtemat var svarta hål.

Svårfattlig fysik

I år är det dock tveksamt om det blir rymden än en gång. Mycket tyder på att det kommer att handla om kvantfysik eller kvantmekanik, det vill säga fysik som beskriver extremt små system, som atomkärnor och elementarpartiklar – något de flesta av oss har svårt att greppa. Det brukar inte hjälpa att någon står framme vid podiet och visar med kanelbullar eller golfbollar hur det hela fungerar.

En av de heta kandidaterna, enligt analysföretaget Clarivate, är den rysk-amerikanske fysikprofessorn Alexej Kitaev som allmänt betecknas som en av de mest framstående fysikerna i vår tid. Han har bland annat utvecklat felresistenta datorer – dock inte vanliga datorer utan så kallade kvantdatorer.

En annan tänkbar fysikprisvinnare är italienaren Giorgio Parisi som har gjort banbrytande upptäckter inom den så kallade kvantkromodynamiken – en disciplin som beskriver hur materiens minsta byggstenar, kvarkarna, binds samman till protoner och neutroner, vilka i sin tur bygger upp atomkärnorna.

En tredje möjlig vinnare är engelsk-amerikanen Mark E J Newman, känd för sin forskning om komplexa nätverk. Hans metoder har använts inom så skiftande områden som biologi, ekonomi, politik och sociologi.

Fria radikaler

Ett lättare ämne, för de flesta, brukar vara kemin – åtminstone skenbart – fast även här kan det ibland bli svårfattligt. I fjol blev kemipriset väldigt uppmärksammat då fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer belönades för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9, ett molekylärt maskineri som lånats från vissa bakterier och arkéer och som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

Det är väl tveksamt om årets pris kan bli lika haussat, men en tippad kandidat är britten Barry Halliwell för prisad forskning om så kallade fria radikaler – molekyler som bland annat kan angripa cellväggarna i kroppen – och deras inverkan på vår hälsa.

Amerikanen William L Jorgensen har också nämnts som tänkbar kemiprisvinnare. Han är pionjär inom den så kallade beräkningskemin där man använder datorsimulering för att lösa kemiska problem.

En tredje kandidat är Katalin Kariko från Ungern. Hon är en av forskarna bakom mRNA-tekniken som använts för att framställa några av vaccinerna mot covid-19.

Möss och sorkar

Det mest populära priset brukar vara priset i medicin/fysiologi – eftersom vi av naturliga skäl är extra intresserade av hur våra kroppar fungerar, vilka sjukdomar vi kan drabbas av och hur de sistnämnda eventuellt ska botas. Därmed inte sagt att ämnet är okomplicerat. De experter vid Nobelförsamlingen på Karolinska institutet som utser pristagarna återkommer ofta till hur våra celler "talar" till andra celler, ett komplicerat och ibland svårfattligt område.

En av favoriterna i år, enligt Clarivate, är fransmannen Jean-Pierre Changeux som nått exceptionella resultat med sin forskning om kroppens neuroreceptorer, en del av det molekylära maskineri som gör det möjligt för våra celler att kommunicera med varandra.

Även Karl M Johnson, USA, och Ho Wang Lee, Sydkorea, är tänkbara vinnare, i deras fall för upptäckten av hantavirus, en farlig grupp av virus som sprids av smågnagare och kan ge upphov till dödlig blödarfeber. Smittan sprids via gnagarnas urin och avföring. Virusfamiljen finns över hela världen – i Sverige orsakar de sorkfeber – men de dödliga varianterna återfinns främst i östra Asien och sydvästra Nordamerika.

Ytterligare två kandidater till medicinpriset är japanerna Toshio Hirano och Tadamitsu Kishimoto för upptäckten av interleukin-6, en signalmolekyl i vårt immunsystem med betydelse bland annat för uppkomsten av svår covid-19.