Sprängningarna inträffade i slutet av september. Enligt de tyska tv-kanalerna ARD och SWR samt tidningen Die Zeit sågs båten lämna Rostock i östra Tyskland den 6 september. Det var cirka 20 dagar innan läckorna på ledningarna upptäcktes. Båten hade hyrts från ett företag som är registrerat i Polen, ägt av två ukrainare.
Just före de tyska mediernas redogörelse kom även New York Times med en artikel om sprängningarna. Tidningen skriver att "högt uppsatta källor" har uppgett att en pro-ukrainsk grupp ska ligga bakom sprängningarna, men framhåller samtidigt att uppgifterna är vaga. Inget är känt om personer i gruppen eller på vems uppdrag de skulle ha agerat, enligt tidningen.
I artikeln citeras den svenske åklagaren Mats Ljungqvist, som leder den svenska utredningen om sprängningarna.
– Tror jag att det var Ryssland som sprängde Nord Stream? Jag har aldrig trott det. Det är inte logiskt, säger Ljungqvist till tidningen, i en intervju gjord i slutet av februari.
– Men precis som när det gäller mord så går det inte att utesluta någonting.
TT har sökt Ljungqvist, som uppges vara på tjänsteresa.
Enligt de tyska medierna ska båten ha haft sex personer ombord – en kapten, en läkare, två dykare och två personer som assisterade dykarna. Deras identitet eller nationalitet är inte känd och de uppges ha använt falska pass när båten hyrdes.
Nära Bornholm
Båten noterades efter avfärden från Rostock bland annat ha varit vid Wieck, nära området där gasledningarna möter land vid Greifswald och därefter vid Christiansö nordost om Bornholm.
Efter det att båten lämnats tillbaka till uthyraren, de tyska medieuppgifterna säger inget om när det skedde, ska spår av sprängämnen ha upptäckts ombord.
Det tyska riksåklagarämbetet bekräftar nu, i ett skriftligt uttalande till Ekot, att båten undersöktes i slutet av januari. Misstanke fanns om att den hade använts för att frakta sprängmedel för sprängningarna.
Undersökningen av fynd på båten är inte klar, enligt uttalandet. Det går därför inte att slå fast om misstanken om sprängmedel höll, eller inte. Riksåklagaren uppger att utredningen fortsätter och att det inte går att säga något om vem eller vilka, eller om en stat, låg bakom sprängningarna.
Skickade brev
För några veckor sedan skickade FN-ambassadörerna i Sverige, Danmark och Tyskland ett gemensamt brev till FN:s säkerhetsråd.
I brevet slår länderna fast att läckagen orsakats av explosioner som en följd av sabotage.
"De här utredningarna är ännu inte avslutade. Just nu är det inte möjligt att säga när de kommer att avslutas. Myndigheterna i Danmark, Tyskland och Sverige har haft en dialog om utredningen av gasläckorna och dialogen kommer att fortsätta", skrev de.
Den tyske försvarsministern Boris Pistorius vill inte dra några slutsatser från mediernas rapportering om vilka som låg bakom attacken.
– Det som är viktigare nu är att vi, tillsammans med Nato och länder runt Östersjön, går samman och skyddar viktig infrastruktur, säger han i samband med EU:s informella försvarsministermöte.