I väntan på att de sista synliga utsläppen från gasledningen i Östersjön ska upphöra för att kunna genomföra en brottsplatsundersökning finns även frågan om reparationen. Kommer rören gå att laga och finns politisk vilja till en fortsatt förbindelse med Ryssland?
Bara dagar efter det att läckorna upptäcktes rapporterade den tyska tidningen Tagesspiegel uppgifter om att landets säkerhetsmyndigheter fruktade att de drygt 120 mil långa ledningarna aldrig mer kommer att kunna tas i bruk.
Fylls rören upp av det bräckta vattnet från Östersjön kan det leda till korrosion och rost i en omfattning som gör skadorna permanenta.
Men enligt Hans Iver Lange, senior rådgivare på Sintef och expert på brottmekanik och utveckling av bland annat undervattensledningar, ska det mycket till för det ska gå så pass långt.
– I utgångsläget ska det vara relativt enkelt att reparera ledningen om man förbereder sig på rätt sätt, säger han.
– Så länge det är naturgas i röret och det finns ett övertryck så är insidan skyddad från större korrosionsskador.
Flera skydd mot korrosion
Undervattensledningar har i grunden flera skydd mot just korrosion. Utanpå finns bland annat så kallade offeranoder, mindre ädel metall som tar smällen, utplacerade med jämna mellanrum. Enligt Hans Iver Lange ger det troligtvis ett skydd även för rörets insida.
– Går ledningen tom på gas och stora delar av röret fylls av saltvatten och blir stående i många år, så att det skyddet förbrukas och röret får ett kraftigt korrosionsangrepp – då har det gått så långt att röret inte går att reparera, säger Hans Iver Lange.
– Men det är långt fram i tiden. Jag känner inte till designen på just Nord Stream så exakt hur lång tid det tar där är jag osäker på, påpekar han.
Innan en reparation kan inledas krävs först en rejäl utvärdering av hur stora skadorna är och hur mycket av röret som behöver kapas för att ersätta med nytt material.
Bygger en undervattenskammare
En fördel är att läckorna på Nord Stream ligger på omkring 70 meters djup vilket är relativt grunt i sammanhanget. Det gör att reparationen kan ske med assistans av dykare, för det är på botten som en lagning kommer att ske, menar Hans Iver Lange.
– När röret är så stort och skalet är så tungt ska det väldigt lite till för att det ska ge vika och orsaka fler hål. Därför repareras det med svetsning på havets botten.
För en sådan operation kommer det att krävas flera specialverktyg anpassade för storleken på Nord Streams båda rör, som omgärdas av tjocka lager stål och betong. Innan svetsningen inleds monteras en undervattenskammare runt röret.
– Sedan tömmer man kammaren på vatten innan man börjar svetsa. Det blir som ett luftrum runt röret, säger Hans Iver Lange.
Frågan som kvarstår är dock om de båda gasledningarna tillåts att lagas. Enligt internationella regler kan det krävas en ny ansökan till både den svenska och danska regeringen för att göra större reparationer inom ländernas respektive ekonomiska zon.
Enligt Nord Stream, med ryska Gazprom som majoritetsägare, väntar man fortfarande på tillstånd för att undersöka läckorna.