– Vi hoppas kunna ta prover på 40 olika platser och få en bild av hur metangasen har spridit sig, säger Katarina Abrahamsson professor, i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet och koordinator för expeditionen.

TT når henne en halvtimme efter att fartyget Skagerak lämnat Göteborg. Ombord finns åtta forskare, en tekniker och en besättning på sju personer. Under en vecka ska de ta vattenprover i Östersjön för att kunna analysera både gasens utbredning och om utsläppet påverkat djur - och vattenlivet.

Tidigare har halterna av metan varit 1 000 gånger högre än normalt i anslutning till läckorna i Nord Stream-ledningarna.

Kan samla fritt

Katarina Abrahamsson var en av forskarna på en liknande expedition bara en vecka efter explosionerna som orsakade läckan. Då kunde de inte ta prover som de ville eftersom de bland annat inte hade hunnit söka tillstånd att provta på danskt vatten.

– Nu har vi i princip inga begränsningar vilket gör att vi kommer att få en bättre bild, säger Katarina Abrahamsson.

Forskarna använder ett provtagningssystem som enkelt beskrivet består av ett stort antal flaskor som kan stängas vid olika djup. Vid varje stopp hämtas vatten på upp till fem olika djup, från ytan till ungefär 70 meter ner.

Uppe på fartyget kan forskarna snabbt få svar på halten metan och till exempel surhetsgrad. De kan också få reda på källan till metanet.

– Metan finns naturligt i hela Östersjön men med hjälp av en särskild utrustning som våra tyska forskarkollegor har med sig kan vi få en indikation på om det kommer från läckan eller från någonting annat. Det är väldigt viktigt för att kunna dra slutsatser om utsläppets påverkan.

Kan ha fyllt på med gas

Vissa prover tas med hem för att undersökas på labb av marinbiologer. Genom dem kan forskarna ta reda på hur sammansättningen av plankton och bakterier har påverkats. Men de svaren tar upp till ett par månader att analysera.

Vilken effekt de höga halterna av metan kan få på det marina livet är oklart. Det finns bakterier i vattnet som kan oxidera metangas för att växa och bli fler. Om de metangasätande bakterierna växer till på bekostnad av andra planktonarter så skulle det kunna påverka livet under ytan lokalt.

Enligt Katarina Abrahamsson kommer de också kunna se om det fortsätter läcka metan från ledningen.

– Det finns en teori om att man kan ha fyllt på med naturgas för att inte få in för mycket saltvatten i ledningarna. Vi vet inte om det stämmer men det kommer vi märka i så fall.

Lördag den 14 januari är planen att fartyget ska vara tillbaka i Göteborg igen.