Delar av arabiska silvermynt, vikter, stora mängder spännen samt lämningar från ett antal hallbyggnader. Under en utgrävning i Ströja har arkeologerna hittat fynd som tyder på att platsen har varit en viktig hantverks- och handelsplats under perioden 450–1000 e.Kr. Enligt Björn Hjulström, projektledare för utgrävningen, är fyndmaterialet mycket ovanligt.
– Det är inte ofta man hittar en centralplats av den här kalibern, och det är ganska häftigt att man i mitten av 400-talet bestämmer sig för att bygga det här och därefter organisera riter och sammankomster på platsen.
Fynden i Ströja tyder på att personerna som bodde här tillhörde Östergötlands elit, säger Björn Hjulström.
– Vi har bland annat hittat spännen och belag som är av absolut högsta kvalitet. Det är svårt att exakt säga vilken nivå personerna tillhörde, men vi tror att platsen tillhörde den person som hade makten i regionen utanför Norrköping eller i alla fall var nära allierad med den absolut högsta regenten.
Kan ha haft rituell funktion
Arkeologerna har under utgrävningens gång även hittat rituella föremål som miniatyrvapen, en stor mängd djurben från en mängd arter och framförallt fragment av mänskliga kranier – fynd som tyder på att platsen också kan ha haft en rituell funktion.
Enligt Björn Hjulström stärks teorin av de mänskliga kranierna, då de tyder på att människorna på platsen har behandlats annorlunda än andra döda.
– De är obrända och skallarna måste ha separerats från kroppen, vilket tyder på en rituell kontext. Vad vi undrar över är om dessa personer var trälar eller folk man avrättade som ett rituellt offer, säger han.
Teorin kring platsens eventuellt rituella funktion stärkes också under måndagen, då arkeologerna hittade ett överarmsben från en människa.
– Även det för tankarna till rituellt handlande. Benet har behandlats på ett annorlunda sätt – i vanliga fall kremerar man sina döda. Och på det här benet fanns ett spår av ett hugg med ett vasst vapen, säger Björn Hjulström.
"Komplement till forskningen"
Platser liknande Ströja har undersökts även på andra håll i landet, bland annat på Helgö i Mälaren och i Slöinge i Halland. Men att ha lokaliserat en sådan plats i Östergötland är unikt och ett viktigt komplement till forskningen kring den yngre järnåldern, säger Björn Hjulstöm.
– Det här belyser verkligen hur man har agerat för att skapa sig en maktposition och därefter konsolidera sin makt. Det är tydligt att man här har velat skapa en plats där man utövat makt, och att hitta en sådan plats här är stort.