Filmningen genomfördes med hjälp av två fjärrstyrda undervattensfarkoster, så kallade ROV:er. En större ROV positionerades utanför fartyget som en bas från vilken kabeln, "navelsträngen", till en mindre ROV som tog sig in på bildäck matades ut.
Jörgen Zachau, utredningsledare vid Statens haverikommission, konstaterar att risken var stor att dålig sikt och bråte skulle hindra farkostens framfart. Väl inne visade det sig dock att sikten var god och att det fanns en ficka genom vilken man kunde ta sig långt in i fartyget efter att först ha undersökt området runt rampen till bildäck.
– Vi har tagit de prover vi vill ha, fått upp sjöbottenprov på berget och gjort fina filmningar på babordssidan ända in till 77 meter med bra bildkvalitet, så hittills är jag mycket nöjd, säger han.
Identifierat fordon
Det är betydligt längre än de 50 meter man hoppades nå på förhand. Under fredagens undersökning noterade man bland annat om luckor till ventiler var öppna eller stängda, hur surrningen av last såg ut och identifierade flera fordon utifrån bilmärke och registreringsnummer.
De hål på fartygets styrbordssida som uppdagades i samband med en dokumentärfilm 2020 har varit föremål för spekulation.
Utredarna avfärdar såväl teorier om explosioner som att hålen orsakats av fallande last i samband med att fartyget välte när det sjönk.
– Jag är tveksam till att lasten skulle kunna ha skadat eller krossat skrovet så mycket från insidan att det har penetrerat. Det skulle möjligtvis kunna bli någon buckla eller så, säger Jörgen Zachau.
Allt tyder enligt kollegan Jonas Bäckstrand i stället på att skadorna uppkom när Estonia slog i botten.
Över förväntan
Under fredagen försökte man även att ta sig bakåt i fartyget på styrbordssidan, som ligger ned mot botten, men där satte last och bråte stopp.
– Dessvärre kommer vi nog inte heller få ett sådant tillträde på grund av all last, men vi ska göra nya försök.
– Vi får se hur mycket vi hinner med och hur mycket av bildäck vi har åtkomst till innan vi måste åka härifrån.
Tidigare i veckan har man bland annat tagit prover på mörka fläckar som finns nära hålen i skrovet och som tros bero på bakterietillväxt. Sista delen av undersökningen är att bärga bilrampen till Estland för en närmare undersökning.