– Det är svårare när det finns en vilja att söka sig till de farliga ställena, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

I bantrafiken, som omfattar järnvägar, spårvägar och tunnelbana, skadades under fjolåret också 41 människor allvarligt, visar ny statistik. Totalt 109 av dessa sammanlagt 153 händelser var självmordsförsök – det högsta antalet självmordshändelser sedan år 2000.

Majoriteten av olyckorna där personer omkommit har skett på järnväg och ett fåtal i tunnelbanan.

– Det är fler dödsolyckor 2019 än föregående år, men året innan det var det ovanligt få händelser. Självmorden är den stora delen och de är svårast att göra något åt, säger Fredrik Lindberg, statistiker vid Trafikanalys som tagit fram statistiken.

Minskat över tid

År 2012 satte Trafikverket i sitt nollvisionsarbete målet att till 2020 halvera dödsfallen i bantrafiken från dåvarande 110 personer om året till 55 personer.

– Vi tror inte att vi kommer att nå det målet, utan har satt ett nytt halveringsmål till 2030. Där bryter vi ned det i olika delar, där suicidprevention är en separat del, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Över tid har antalet olyckor i allmänhet minskat, förklarar hon. Men just självmordshändelserna har ökat de senaste åren. Trafikverket har vidtagit åtgärder, som att stängsla in spår, men dödsfallen till följd av självmordsförsök – eller tillfällen där obehöriga tagit sig ut på spåret, den näst vanligaste dödsorsaken i bantrafiken – är svåra att förebygga. Tar någon sig ut på spåret är det mycket svårt för föraren att hinna stoppa tåget i tid.

– När vi jobbar mot nollvisionen i vägtrafik är det lättare, när vi sätter upp mitträcken vid farliga partier, till exempel. Då ser vi stora effekter direkt. Men när det finns en vilja att ta sig ut på spåret, är det svårare. På det sättet är det här en fråga som berör hela samhället, säger Krafft.

Dyrt och tidsödande

Men att hindra eller försvåra tillträde till spåren ger ändå effekt, säger hon. Stängda plattformar, så som vid pendeltågsstationen vid Odenplan i Stockholm, är ytterligare ett alternativ – som är kostsamt och tar tid. Rörelsedetektorer eller kameror som signalerar om obehöriga är på spåret skulle också kunna hjälpa föraren att bromsa i tid, men ännu är detta inget som tillämpas i Sverige.

– I första hand är strategin att stängsla. Men hela tiden behöver vi fundera på nya angreppssätt. Vi måste hitta tekniska lösningar som blir successivt kostnadseffektiva, säger Maria Krafft.

Det framtida arbetet, där Trafikverket planerar att i högre grad samarbeta med bland annat Folkhälsomyndigheten, handlar inte bara om att minska självmorden i bantrafiken, utan också om lokförarnas arbetsmiljö.

– Det skapar fruktansvärda situationer för den som kör loket. Vi måste hantera frågan ur flera olika perspektiv, säger Krafft.