Veckans undervattensoperation vid Estonia har visat att bogrampen in till färjans bildäck lossnat från sina gångjärn. Ännu går det inte att ge svar varför.

– Vi får återkomma i den frågan. Jag kan bara konstatera att fartyget har legat på botten i 27 år och det är klart att det påverkas, säger Jonas Bäckstrand till TT, nyss hemkommen från undervattensoperationen.

Där rampen lossnat finns nu en öppning in till färjans bildäck. Upptäckten gjordes med svepsonar (undervattensradar) under tisdagen och bekräftades med kamera på onsdagen.

Öppningen möjliggör framtida undersökningar av förhållandena på bildäck, utan att behöva skära sig in i fartyget utifrån.

– Vi kan undersöka bildäck om vi tror att det kan ge oss något i utredningen. I annat fall ska vi inte röra oss i onödan i fartyget, med tanke på gravfriden.

Kan ge nya svar

En anledning att gå in på bildäck är att närmare granska huruvida lastbilar varit fastspända vid avfärd.

– Det kan vara svårt att ta reda på, med tanke på att det mesta har flyttat på sig. Färjan ligger ju mer eller mindre upp och ner. Vi får ser hur vi ser på det, men det kan finnas aspekter att granska på bildäck, absolut, säger Bäckstrand.

Bakgrunden till att Estonia undersöks 27 år efter förlisningen är uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas. Det har skapat nya spekulationer om orsaken till katastrofen.

– Vi har hittat de två hålen som filmats av dokumentärfilmarna. Vi har också tittat på andra skador och deformationer på fartyget, säger Bäckstrand.

Genom åtminstone ett av hålen går det att se in på bildäck.

– Det kan naturligtvis vara intressant att undersöka strukturerna i metallerna på insidan av det hålet.

Sten på botten

Det har tidigare spekulerats kring om skadorna uppstod när fartyget slog i botten, något som bedömts vara osannolikt då botten ansetts bestå av lös sand. Men Statens haverikommission har i samband med veckans undersökningar kunnat bekräfta att det finns sten och fast botten i närheten av fartyget.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser om det har någon koppling till att de här hålen har uppkommit, säger Bäckstrand.

Undervattensundersökningarna ingår i en förstudie för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska de tidigare okända hålen i vraket. Insamlad data från veckans undersökning kommer senare att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.

– Det är stora mängder data vi har med oss hem. Vi räknar med att det tar tre månader innan vi fått all data processad och hanterad. Sedan återstår ett analysarbete.

– Allt eftersom vi får data på plats kommer vi släppa delar av det publikt, säger Bäckstrand.