Så ska planet bärgas: "Viktigt vi hittar allt"

Platsen kring vraket där nio personer miste livet i Örebro är fortfarande avspärrad i väntan på att planet ska transporteras bort.
–Vi är fortfarande i faktainsamlingsfasen och arbetar med att säkerställa att vi har allt, säger Peter Swaffer, avdelningschef på Statens haverikommission.

Poliser på plats vid flygplansvraket i närheten av Örebro flygplats under fredagen.

Poliser på plats vid flygplansvraket i närheten av Örebro flygplats under fredagen.

Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Olyckor2021-07-10 11:52

Två dagar har gått sedan flygplanskraschen i torsdags kväll där samtliga ombord avled. På lördagsmorgonen är platsen fortfarande avspärrad och Statens haverikommission (SHK) fortsätter sitt arbete under helgen.

– Vi har suttit på morgonen på hotellet och planerat dagen och vi har också skjutit uppgifter till externa parter. Det handlar bland annat om att aktivera vårt ljudlabb för analys av ljudmaterial, säger Peter Swaffer, avdelningschef på SHK.

Det är inte nödvändigtvis filmer på själva händelsen, utan klipp där ljudet av flygplanet hörs i bakgrunden. Under dagen ska man se till att alla delar från planet följer med från olycksplatsen.

– Det är en lättillgänglig terräng men det är högt gräs. Man ser inte eventuella delar och det finns exempelvis instrumentering som har lossnat under islaget och hamnat utanför planet. Det behöver vi hitta med metalldetektorer, säger Peter Swaffer.

– Det är viktigt att vi hittar allt. Vi letar inte efter något specifikt men vi vill i efterhand inte se att vi har missat någonting som visar sig vara vitalt. Vi är fortfarande i faktainsamlingsfasen där vi lägger mindre vikt på vad vi har framför oss och snarare säkerställer att vi har med allt, fortsätter han.

Samtidigt görs flygplanet redo för transport och kan förhoppningsvis bärgas under söndagen. Men regnet som hänger i luften underlättar inte arbetet.

– Just nu när jag står på flygplatsen regnar det inte. Men planet är inte intakt och vi vill inte ha in regn i cockpit. Det är visserligen skyddat med presenning, men vi har också arbete med drönare för att ovanifrån lokalisera delar. Jag har gott hopp om att vi kommer i mål, men vädret gör det inte lättare.

Parallellt pågår intervjuer från personer som allt eftersom träder fram och vill berätta.

– Vi vill så klart lyssna på allt, säger Peter Swaffer.

Farligt material

Bärgningen görs genom att lyfta upp vraket i en täckt transport som går direkt till SHK lokal i Strängnäs. Innan dess ska känslig apparatur man hoppas på har lagrat viktig data avlägsnas från planet.

– Där kan vi arbeta i lugn och ro i inomhusmiljö och bra belysning. Allt kommer att tvättas och säkerställas – det finns till exempel brunnet material som är hälsovådligt för utredarna att jobba med.

En grundlig utredning av motorn ska göras. Också andra saker som rost på planet eller lösa delar kommer att analyseras. I nuläget finns inga ledtrådar som pekar åt ett visst håll.

– Det finns ingenting än som gör att vi riktar in oss på något särskilt, när vi har all data kommer vi att hitta mer intressanta spår. Men även om vi ser att något är mer sannolikt än något annat, kommer vi också att utreda allt annat. Utesluter vi allting kommer vi till syvende och sist hitta något vi inte kan utesluta, säger Peter Swaffer.

Kan ta flera veckor

Hur lång tid analysarbetet kan ta beror på flera faktorer.

– Vi är till viss del i externa händer. Även om vi är kunniga är det en trovärdighetsfråga att också rådfråga tillverkarna.

I det här fallet handlar det om den flygplanstillverkaren De Havilland Canada och den amerikanska flygmotortillverkaren Pratt and Whitney.

– Vi vill ha med dem i rummet så att de ger input. Givet att det är sommar och att folk är på en annan del av jordklotet vet vi inte hur den tidsplanen ser ut. Det kan sannolikt röra sig om veckor. Det är den erfarenheten jag har från flygolyckan i Umeå, säger Peter Swaffer.

TT: Hur säker är du på att vi kommer att få reda på vad som har hänt?

– Det är svårt att säga. Jag har väldigt gott hopp om att vi ska kunna klargöra orsakerna. Det säger jag utifrån att vi i de allra flesta fallen gör det. Jag känner igen mig från när vi stod i Umeå för två år sedan. Det är många frågetecken och saker att leta efter, och där kom vi fram till mycket. Jag vågar nog säga att vi kommer att lösa det här också, säger Peter Swaffer.

Fakta: DHC-2 Turbo Beaver

Olycksplanet DHC-2 Turbo Beaver är ett enmotorigt propellerplan tillverkat av kanadensiska De Havilland Canada.

Enligt Skånes fallskärmsklubb som äger planet är modellen norra Europas snabbaste hoppflygplan. Planet når uthoppshöjden 4000 meter på i genomsnitt 14 minuter, beroende på temperatur, lufttryck och antal hoppare. Planet har kapacitet att bära 10 fallskärmshoppare.

Källa: Skydive Skåne


Fakta: Civila flygolyckor i Sverige

Flygolyckan i Örebro den 8 juli 2021 är tillsammans med olyckan på ön Storsandskär i Umeå den 14 juli 2019 den femte dödligaste i Sverige sett till civila flygolyckor. I båda olyckorna omkom nio personer.

Den hittills allvarligaste flygolyckan i Sverige inträffade i november 1964 i Ängelholm. 31 människor omkom, däribland tre riksdagsledamöter. Tolv personer överlevde olyckan.

Den näst allvarligaste flygolyckan på svensk mark skedde den 8 februari 1949. Ett flygplan från Madrid skulle landa i Köpenhamn, men styrdes om och kraschade utanför Barsebäck i Sverige. Samtliga 27 passagerare omkom.

I januari 1977 omkom 22 personer – samtliga ombord – när ett Vickers Viscount från Linjeflyg störtade i ett radhusområde i Kälvesta utanför Stockholm. Planet var på väg från Jönköping till Bromma. Olycksorsaken var isbildning på stabilisatorn. Ombord satt delar av Sveriges bordtennislandslag, bland dem den tidigare världsstjärnan och förbundskaptenen Hans Alsér.

I maj 1989 omkom 16 personer när ett plan kraschade strax före landning i Oskarshamn. Flera riksdagsmän fanns bland de omkomna, liksom medlemmar i statliga post- och telekommittén. Bland dessa kan nämnas John-Olle Persson, nyutnämnd generaldirektör för AMS.

I krigstid inträffade också flera allvarliga flygolyckor i Sverige. Den 22 oktober 1943 havererade ett svenskt kurirplan på Hållö i Bohuslän efter att ha blivit beskjuten av ett tyskt jaktplan över Skagerack. Tretton personer omkom. 1944 omkom tio respektive elva människor i två flygkrascher, i Kinnekulle respektive i naturreservatet Måkläppen utanför Falsterbo.

Den allvarligaste flygolyckan där ett svenskt flygbolag varit inblandat skedde den 8 oktober 2001 på Milano-Linate flygplatsen i Italien. Då kolliderade ett SAS-plan med 110 personer ombord med ett mindre plan med fyra personer på startbanan. Samtliga ombord omkom. Av dem var 20 svenskar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!