Skyfallet i Gävle en väckarklocka – för alla

Det mesta av vattnet har runnit undan efter veckans skyfall i Gävle. Nu blir det dags att dra lärdomar – både för Gävle och för andra.
–Alla kommuner behöver jämföra med regnet i Gävleborg och göra beräkningar, säger Thomas Pettersson, professor på Chalmers.

Att mindre vattendrag svämmade över var en stor del av problemet efter skyfallet i Gävle. Men här är det en cykelväg, under en trafikled, som blivit en liten damm. Vart vattenmassorna tar vägen är en central fråga i skyddet mot skador efter skyfall.

Att mindre vattendrag svämmade över var en stor del av problemet efter skyfallet i Gävle. Men här är det en cykelväg, under en trafikled, som blivit en liten damm. Vart vattenmassorna tar vägen är en central fråga i skyddet mot skador efter skyfall.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Olyckor2021-08-21 14:43

Gävle fick 162 millimeter på ett dygn, fram till onsdag morgon.

– Det är extremt mycket på kort tid. Nu behöver vi göra mer djupgående analyser. Olika områden i Gävle drabbades olika. Vi får titta vidare på detta, och hur vi kan minska riskerna i framtiden, konstaterar Jan Karlgren, teknisk chef i Gävle kommun.

I takt med att människans verksamhet förändrat jordens klimat, har väderhändelser vi sett som extrema blivit lite mer vanliga.

Skyfall eller blöt period

Stora mängder regn hör dit. De kan indelas i två kategorier – å ena sidan blöta perioder med dagligt regn i veckor, å andra sidan skyfall med, i värsta fall, extrema regnmängder på några timmar.

Följdverkningarna måste delvis hanteras olika, beroende på vilket scenario av regn vi talar om. Vid ett skyfall är det viktigaste att vattenmassorna leds någonstans där de inte gör så stor skada. Helst till ett vattendrag, förstås.

Vatten som blir stående högt på bebyggda områden vållar skador, och vatten som forsar fram på fel ställen kan underminera vägar och byggnader genom att jord och grus spolas bort.

Att bygga dagvattensystem, alltså gatubrunnar och rör, som klarar de mest extrema skyfallen – det är inte att tänka på. Det skulle bli fruktansvärt dyrt, och dessutom skulle man behöva gräva i en massa stads- och tätortsmiljöer för att lägga ner enorma rör.

I stället gäller det att planera bebyggelse rätt, att göra beräkningar av vart regnmassor från eventuella skyfall tar vägen, och att ha god tillgång till pumpar.

Leda vattnet rätt

Men också om att vidta åtgärder för att försöka leda vattenmassorna "rätt". Det kan handla om att bygga vallar, men lika gärna om att sänka till exempel en vägbank som stoppar vattnet.

– Vägar har en stor potential, som skulle kunna utnyttjas mer. Man får titta på vägbanans höjd, och förebygga att vattnet rinner in i fastigheter, säger Magnus Bäckström, expert på rörnät på Svenskt vatten, som är branschorganisation för vatten och avlopp.

Risken är att översvämningsaspekten krockar med andra intressen, som att vägen ska vara plan och bra att köra på.

– Vi behöver tänka utanför boxen när vi bygger hus och vägar, anser Bäckström.

Avstå från att bygga

Att bo nära vatten är en riskfaktor, enligt experter på området. Främst under "blöta perioder". Men man kan bo på fel ställe även i förhållande till skyfall, till exempel i ett lågt område med höjder runt omkring.

– Gammal bebyggelse ligger i många fall på lite högre punkter i landskapet, påpekar Magnus Bäckström.

– Det bästa kan vara att inte exploatera vissa områden som ligger riskfyllt till, utan låta dem bli tänkta översvämningsområden i stället. Jag tror att vi kommer att landa där, tillägger han.

I Gävle var en stor del av problemet att mindre vattendrag, som åar, svämmade över. De klarade inte att hjälpa regnvattnet nå fram till Gavleån och Bottenhavet, bara några kilometer bort.

Dyrt att inte planera

Att göra simuleringar av vad som händer vid ett extremt skyfall är ett måste, enligt experterna.

– Det kan kanske kostar ett par miljoner. Men att reparera skador i efterhand kan kosta enormt mycket pengar, säger Thomas Pettersson, professor i vattenteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Han tycker att alla kommuner nu måste ställa sig frågan: "Om vi får lika mycket regn som Gävle fick, vad händer då?"

Med dagens teknik och mätningar, till exempel av höjdskillnader, går det att göra avancerade flödesberäkningar av hur vatten strömmar.

– Även det som inte är normalt måste man planera för, så att man kan hantera situationen hjälpligt, och vidta förebyggande åtgärder.

– Men den politiska viljan att avsätta medel för detta har nog inte alltid varit jättestor, säger Thomas Pettersson.

Fakta: Regn och risker

Regn som vållar problem kan i stora drag indelas i två kategorier: skyfall och blöta perioder.

Om det regnar, lite eller mycket, var eller varannan dag i flera veckor har man en blöt period. Då finns risk för att diken, åar eller sjöar svämmar över, men också för att markområden blir vattensjuka och/eller instabila, med ras och skred som följd.

Ett skyfall kan ge mycket stora mängder regn på kort tid, som några timmar. Hur stora följdverkningarna blir beror i första hand på hur snabbt vattnet kan rinna undan till vattendrag och sjöar.

Man kan inte räkna med att tätorternas dagvattensystem, med rännstensbrunnar och rör, ska klara skyfall som inträffar en gång på 50 eller 100 år. I stället gäller det att göra beräkningar av vart regnvattnet kommer att ta vägen, var det samlas och hur man ska leda vattnet dit det gör minst skada.

Vid skyfall finns risk för ras på grund av erosion. Vatten som forsar fram får så stor kraft att jord och grus under byggnader och vägar spolas bort.

I extrema fall kommer ett skyfall under en blöt period, så att båda scenarierna uppträder samtidigt.

Källa: Chalmers tekniska högskola, Svenskt vatten, Statens geotekniska institut (SGI)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!