Hittills i år ligger det svenska biståndet till Niger på drygt 71 miljoner kronor.
De går endast till humanitärt bistånd via fyra FN-organisationer och tre civilsamhällesorganisationer, berättar Jakob Wernerman, chef för biståndsmyndigheten Sidas humanitära bistånd.
– Men Frankrike och EU har budgetstöd och även långsiktiga utvecklingsbistånd tror jag och det är de bistånden som man nu väljer att pausa med anledning av att man inte erkänner den nya regimen. Sverige har inget samarbete med regimen utan bara humanitärt bistånd i landet, förklarar han.
"Viktigare än någonsin"
Två dagar efter militärkuppen i Niger i torsdags, då landets demokratiskt valde president avsattes, meddelade EU att budgetstödet omedelbart upphör och allt samarbete på säkerhetsområdet upphör.
Senare samma dag meddelade Frankrike att man avbrutit utvecklingsbiståndet och budgetstödet.
Men att stoppa biståndet till Niger är inte aktuellt för Sveriges del.
– Tvärtom, det är kanske viktigare än någonsin att det finns där för att möta de humanitära behoven, säger Wernerman.
Ett av världens fattigaste länder
Den humanitära situationen i Niger präglas av fattigdom, våld och långvariga konflikter i regionen. Landet är också ett av världens fattigaste och Sida bedömer att en väldigt hög andel av landets 26 miljoner invånare lever i fattigdom.
– Jag tror att en betydande del av deras statskassa är beroende av externt stöd, som från EU och Frankrike, och att det stoppas gör att de har ännu mindre pengar för att finansiera saker som sjukvård och utbildning och det drabbar befolkningen och kan driva på utvecklingen med fattigdom och humanitära behov, säger Jakob Wernerman.
Men han ser en poäng för EU och Frankrike med att vänta och se hur situationen utvecklas.
– Den är lite flytande och jag tror att biståndspengarna kommer att användas som ett påtryckningsmedel för att få en lösning. Lyckas man inte med det då fryser de pengarna inne och kommer användas till andra saker.
Fler kriser ska dela på pengarna
Enligt Wernerman går det inte att utesluta att det kan komma ytterligare svenska humanitära medel beroende på hur situationen i landet och världen utvecklas.
– Det har också att göra med att de humanitära behoven växer i världen och med de begränsade medel vi har måste de räcka till ännu fler vilket gör att fler kriser, som kanske blir värre, ändå får mindre pengar eftersom fler ska dela på samma kaka.